Mitt hundliv

Idag var då dagen när jag måste inse att lilla Gaizt börjar bli stor och det var dags för röntgen. Fick strukturera om morgonrutinen så att husse kunde erbjuda Gizmo mat då Gaizt skulle vara fastande. Husse hade lite jobbigt första timmarna på förmiddagen då Gaizt stirrade uppfodrande på honom och sedan sprang in i köket, kom tillbaka, stirrade en stund och in i köket igen.

Men efter lunch var det dags och jag har råkat ut för "något" med varje hund vid röntgen, varav två har blivit återupplivade med hjärtmassage så jag hade en olustkänsla i kroppen hela förmiddagen.
Sen visste jag inte hur han skulle hantera situationen, vissa saker kan man inte träna på, som att åka hiss på ett bord och bli rakad till exempel. Så jag var lite orolig hur dagen skulle avlöpa. 

Det som han hade lite svårt för var att hoppa upp på undersökningsbordet men efter två vändningar så insåg han att det var bara att kliva upp. Sen var han lugnet själv, bordet hissades, de rakade på benet, kanyl sattes, blodet droppade men inte ett ljud, inte en ryckning. Jag är imponerad och måste erkänna att han skötte sig utomordentligt bra, även innan de sövde honom.

Gaizt är alltid hungrig och då hänger man vid matskålen även om man knappt kan stå på benen efter att ha varit drogad efter röntgen. Killen med en vilja av stål. 😎

Helt galet och konstigt men så jäkla skönt att kunna vara i skogen i januari. Något vi brukar vara berövade från december till april. Att det var isgata för att ta sig dit och bilen höll på att glida i diket var det värt.

Tack Gaizt, för att du "förgyller" mina dagar och allt du lär mig. Jag som bara häromdan sa: -Jag tror han börjar växa till sig. 🙄
Vaknar av en tass i ansiktet och när jag vänder mig bort får jag rivmärken på ryggen.
Under morgonrastningens glädjerusningar får jag ett antal avstampsvändningar i magen och under tiden jag är ute med Gizmo hittar du en helt ny rulle bajspåsar som du draperar lägenheten med. Ej längre användbara till nått annat än möjligtvis som spritspåsar.
Sen kände du dig tydligen ensam och bestämde dig för att roa dig på sociala medier för du hämtar husses mobiltelefon som låg på laddning och lämnar den med slem och tuggmärken på mattan innanför dörren så att jag kliver på den. Ett allmänt kaos uppstår, som alltid runt dig, och jag lämnar hemmet utan vare sig frukost eller lunchlåda.
//Sur hungrig matte strax på väg hemåt för att genomföra "nu ska han minsann tränas så han blir trött" inställning men kommer förmodligen somna i soffan.

Det är jobbigt att stå och spana, står man länge får man vila hakan på fönsterbrädan, det är sen gammalt.   

Jag började för att bygga upp efter stukningen i våras men sen har Gizmo fortsatt gå vattentrask en gång i veckan för att hålla igång kondition och muskler, det kan han behöva för att hålla Gremlins Gaizt stången. 

Dags att börja plocka undan julen och Gaizt bestämmer sig för att kartongen till julgranen är en mysig plats. Ingenting är enkelt med denna kille i närheten.

Träningsdag igen!
Vi tränar mycket position och kontakt men även runda kon vilket fungerar ganska bra, iallafall på nära håll. Blir också en del bus och lek. Jag tror jag börjar hitta mitt eget engagemang och Gaizt har så det räcker till oss båda. 

Gizmo får ibland frizon och får tillbringa en stund själv i gästrummet med sin julklapp.
Ett nytt avgudat Luddben 

Jag blev nog allt lite peppad att köra igång träningen och har bokat in några dagar inomhus under januari. Gaizt är både snabblärd och rolig att träna och dessutom verkar han bli lite trött av det vilket känns ännu bättre. Blev lite av varje och kvällens nya utmaning blev platsliggning med störning

Eftersom husse sitter med trasig menisk och jag varit sjuk sen nyår så har det inte varit någon aktivitet utan bara blivit korta rastningar hemma. Men nu kände jag mig tillräckligt frisk för att rädda Gizmo och oss från den understimulerade Gaizt.
Det är nu en av mina minst genomtänkta idéer någonsin, dyker upp.
Men har man nästan helt snöfritt här i januari så måste man spåra, dessutom i mörker, briljant idé. 
Har spetsat mig på kvistar, åkt kana nerför slänter, skrubbat skenben och tror jag har en spårlina inopererad runt midjan.
Drivet och engagemanget från Gaizt var det inget fel på, alla pinnar hittade, vinklar tagna och tack och lov har jag inte brutit nått.