Mitt hundliv

Fattar inte att Gaizt redan blir 1år idag.
Vart tar tiden vägen och hur mycket har vi inte hunnit med.

Kurskväll med Gaizt och nu var allt som vanligt igen och han var inte alls imponerad varken av köttbullar eller sin matte. Upp som en sol och ner som en pannkaka, men det fanns ljusglimtar så vi jobbar vidare.
Men även om han inte alls var lika uppmärksam och duktig som vid tidigare tillfällen så visade han att vissa saker hade han lärt sig och det var något jag aldrig trodde skulle funka. Men han stod jättefint och fokuserat med omvänt lockande när instruktören klappade och petade på honom. 

Söndag och rejäl sovmorgon då det var omställning till vintertid och träningsgänget trots det satt en senare starttid än vanligt. Det var nu dags att inviga Gaizt i "rolig figge i skogen" uppenbarelsen för senare patrulleringsträning. Men han fattade inte alls vad han skulle göra till en början, men när han förstod så var det ingen tvekan att dra iväg ut till figuranten.
Även några andra unghundar fick prova för första gången med olika reaktioner.
Sist gick jag med Gizmo som är grymt understimulerad och jag trodde han skulle vara helt oregerlig men han skötte sig hyfsat även om det var en hel del luktande (många som rastar där). 
Efter träningen blir det en del prat men Gaizt får även en omgång figurantlek och hantering innan vi stelfrusna åker hemåt. Jag kryper ner i ett varmt bad för att tina upp och somnar. Sover hårt gör även en utslagen Gaizt som drömmer, sprattlar och låter,enligt husse. Det var tydligen jobbigt med figurantlek.

Ledig, frisk och fint väder är bra ingredienser för en härlig dag.
Under dagens svampplockning kommer vi fram till en stämningsfull skogstjärn som jag vill föreviga, men då dyker Gaizt upp i bild, som "fågeln på julafton" och stämningen samt den spegelblanka ytan är ett minne blott.
Efter ett uppfriskande bad är han igång igen och måste springa runt , han fäller dottern som tippar omkull i mossan och hugger tag i hennes svamppåse i förbifarten. Vi får stopp på honom och får med oss alla svampar om än något massakrerade.
Efter några timmar i skogen så lägger jag till ett spår på aktivitetslistan för Gaizt innan vi åker hem och jag hoppas på en lugn kväll.

Kvällens träning på klubben höjde pulsen på både hundar och förare när en liten hund kommer lös och springer runt på lydnadsplanen.
Jag får en bild av "lillabytet" från mentaltest på näthinnan (för ej hundvänner, så är det en tygbit som hunden skall jaga och gripa).
Ska inte påstå att Gaizt var ointresserad av att hänga på och också röja runt men jag passade på att träna koncentration och det gjorde han riktigt bra.
Hoppas att det börjar bli en vana att lyssna och leverera.

I kväll var det kurs igen och först var det repetition på förra veckans del samt utvärdering av leksaker sen lite teori där alla skulle berätta om sin ras och sen ut och köra igen. Gaizt var med på allt, mycket bus och lek för att sedan växla till stadga och koncentration. Följa övningar, omvänt lockande, tempobelöning och inkallning.
Måste erkänna att jag är extremt överraskad hur bra han sköter sig, visst tittar han bort eller doppar nosen nån gång men han försöker aktivt att vara med mig. Kvällens svåraste var hålla stadga när instruktör kom för att hälsa.

Tror att vi är lika förvånade, både Gaizt och jag över det lyckade samarbetet.

Skönt med dessa egentidshelger när husse och Gizmo vilar upp sig i stugan (förbereder vinterstängning). På fredagskvällen har jag afterwork några timmar men sedan blir det lite inomhusträning när vi kommer hem.
Lördag regnar det ordentligt men på eftermiddagen ger vi upp att vänta på uppehåll, tar på regnkläder och drar till skogs iallafall. Blir en härlig promenad där träden tar det mesta regnet och vi väljer att gå i terrängen hellre än på leriga skogsstigar. När vi kommer hem passar jag på att klippa klor och kamma ur ordentligt med päls på Gaizt som sedan belönas med tuggben och mys i soffan.
På söndag morgon är det snö och Gaizt blir ganska yster på morgonrastningen så när det kommer en "erfaren" granne gående med sin hund passar jag på att träna och väljer att inte koppla upp honom. Men även om Gaizt ser dem och är nyfiken så vänder han direkt och kommer samt väljer mig när vi går vidare. Känns så otroligt skönt och han får mycket beröm, lek och godis.
Sen sammanstrålar jag med en vän och vi tränar samtidigt som det är tävlingar på den klubben och även här tycker jag att han sköter sig riktigt bra, sin slyngelålder till trots.

Efter det åker vi iväg och lägger appellspår på lägda och har tar upp spåret utan att jag ens hinner "visa" honom, analyserar vinklarna jättefint och plockar apporterna så förutom ett kort stopp för att äta några rådjurslortar måste jag säga att han briljerade.

Idag är han en stjärna och han är lika förvånad som mig.

När han ätit upp sitt ben forcerar han grinden från köket och stjäl av Gizmo, som tyvärr inte sätter Snurre sprätt på plats. 
Sen fortsätter han med att röja runt i sängen, tuggar på biabädden och deras fina sköna ullbädd med tempurmadrass har numera samma struktur som marken på månen. 
Handdukar är nedslitna och han har släpat runt dem (kanske i ett försök att städa upp efter sig) samt lattjat med husses DUNkudde som nu skapat ett snölandskap i vardagsrummet.

Även om du är söt så är du outhärdligt odräglig.

Ok, nu var det dags, med bakgrund utifrån dotterns inlägg att det inte går att föra ett normalt samtal med mig. 😳
Så igår var jag och Gaizt på kurs!
Är två timmars kurs och en hel timme på plan med andra hundar, krav, lydnad och koncentrationsträning hela tiden.
Måste erkänna att jag fick kolla både en och två gånger vilken hund jag hade i kopplet, för jag blev så otroligt imponerad av hur bra han skötte sig, trots en hel hög med mestadels likasinnade "tonårsslynglar" i gruppen.
Med lätta steg och en enormt skön känsla lämnar jag klubben mycket nöjd och glad över min duktiga hund.
Men där tog sagan slut.😟
Jag trodde han skulle dråsa ihop och somna vid hemkomst, men ack vad jag bedrog mig. Resten av familjen står upptryckta efter väggarna för att undvika bli omkullsprungna när han gör om lägenheten till nån velodrom, tills jag lyckas fånga honom och håller fast honom tills han ger upp och somnar.
Man skall fasen inte aktivera denna kille för han blir inte lugn och trött utan skruvar upp sig till bristningsgränsen.

Gaizt och jag har egentid då husse och Gizmo är i stugan. Invigning av nya spårselen och att ha linan mellan benen, men han brydde sig föga om förändringarna och spårade riktigt bra. Vi hade också tur med vädret och regnet kom inte förrän när vi var klara och lämnade.
Nackdelen är att jag måste handla och då hinner han vila och ladda om.