Mitt hundliv

Nu har jag haft mina lediga veckor och lämnar med varm hand över till husse som nu kommer att vara hemma. Redan efter två dagar börjar han se sliten ut och inser att det inte är "semester" med en fartfylld valp och dessutom med en understimulerad Gizmo som nu accepterat och upptäckt att han plötsligt har någon att busa med. Vi kan säga som så att det ganska ofta är den vuxna hunden som startar upp leken. Men kul har de och Gaizt blir trött, även om man måste avbryta och övertyga honom att det är dags att vila. Precis som alla övertrötta småungar blir han överaktiv desto tröttare han är och är snabb som en vessla.
Under tiden man tar bort en sak har han redan hunnit hitta några nya åtråvärda grejer att stjäla. 
Gaizt har fått bada efter att han var för nyfiken på varför Gizmo lyfter på benet. Det var inte kul men han var jätteduktig och opponerade sig inte speciellt mycket och han tyckte även att hårtorken var en skön upplevelse. Kloklippningen däremot jobbar vi med och vid nått tillfälle, grymtade Gizmo till precis som han menade "skärp dig" när Gaizt var oregerlig.
Vi tränar korta stunder under dagen med kontakt, sitt, omvänt lockande men mest är det mys, bus och lek.

Det händer så mycket och fort med en liten valp, han växer och lär sig nya saker varje dag.
Vi gör inga långa promenader men försöker lägga in några nya intryck en gång per dag.
Mina döttrar har naturligtvis varit och hälsat på några gånger men även en av mina träningsvänner. Vi har besökt ett par djurbutiker och varken automatdörrar eller plasthundar var speciellt skrämmande så förutom inköp av diverse leksaker så vägde jag honom.
Vi har köpt en bur till bilen och när den installeras får Gaizt bekanta sig med garaget på makens jobb och där spatserar han kavat runt på galler för avrinning utan minsta betänkligheter.
Nu som 11 veckors valp har han på avstånd promenerat förbi ett vägarbete med grävmaskiner och även varit på sin första inomhusträning.

Jag har mer eller mindre suttit på golvet i 2 veckor och vi vilar mycket "flock" med hundarna. Gizmo har hållit den "hemska nykomlingen" på behörigt avstånd i 2½ vecka men efter att ha sagt ifrån ordentligt vid ett tillfälle och upptäckt att Gaizt "accepterade" det så har de nu blivit vänner och leker under övervakning inomhus. Men är man stor måste man också vara snäll och Gizmo har stöttat vid olika tillfällen, som när Gaizt inte ville gå nerför trappen så vänder han i trappen och går upp för att gå neråt igen och får på så sätt med sig fegisen.
Han ligger bredvid "kojan" på natten och när matte säger att man behöver ensam tränas, och stänger in sig bakom duschdraperi eller dörrar.

Han väntar på "varsågod" för mat och utgång genom dörren och fick mina ögon att tåras när Gizmo lämnat lite torrfoder i sin matskål och jag inte uppmärksammar det och Gaizt sitter kvar och hoppas på ett varsågod   

Gaizt kan absolut inte rymmas i sin bädd och om man ligger där så är det inte på något normalt sätt. Gizmo däremot kan lyckas klämma ner sig i den   

Jösses, jag har glömt bort hur jobbigt det är med valp. Han är riktigt duktig på många saker, men tro inte att det finns hur mycket tid som helst att blogga när man har valp. Det har inte blivit så många "olyckor" och han promenerar hyfsat i koppel om bara inte storebror är med för då måste man kasta sig framåt. Från det att vi kom hem har jag valt att fortsätta sova på madrass på golvet med Gaizt och han har legat så mysigt där med mig, men visst ligger jag obekvämt och sover på aga.
Denna första vecka har vi bara varit hemma, rastat i närområdet, haft några "hålla koll på mig" promenader samt undersökt stora soptunnor och vägskyltar. Ganska fort började han undersöka hemmet mer djupgående och när jag snabbt packade undan den stora granen var det adventsgranen som vid ett obevakat ögonblick fick sig en omgång och Gaizt kom skuttande med en kula dinglande i munnen. Han har dragit ner de handdukar som låg som tak på hans koja vid min madrass och då dimper även min "väckarklocka" som är en gammal tegelsten till mobiltelefon i golvet. Men inte blir han rädd utan lyckas på något sätt gripa denna tunga metallklump och kommer glatt och visar upp sin trofé. Vad månde det bliva av denna kille!