Mitt hundliv

Kvällens mörka promenad i kylan förvandlades på ett ögonblick till en pulshöjande skräckfilm. Gizmo gör en mycket tydlig markering i mörkret när vi går i parken men jag ser inget. Hinner bara gå några steg till så gör han det igen och sen kommer också ett försök till jakt-start, som jag hinner stoppa med rösten (litar inte på flexikopplet, heller). Med hjärtat i halsgropen i tron att det är någon galning som trycker i buskarna försöker jag urskilja vad det är som Gizmo avslöjat och isåfall förhoppningsvis är lika rädd som mig. Strax ser jag några skuggor som tack och lov inte är människor utan tre rådjur som strosar runt. Gizmo är egentligen ganska van vid dem och brukar inte bry sig så mycket då de även är i grönområdet utanför oss men nu är han i allra högsta grad understimulerad. Jag väljer nu att vika av i motsatt riktning och gå ut bland gatlysen och bostadhus för att där istället drabbas av att det plötsligt dyker upp en katt bakom ett hörn och samma procedur upprepar sig. Denna rastning avslutas sedan med att Gizmo bestämmer sig för att den där påsen som ligger i buskarna, när vi nästan är hemma igen, också kan vara något att sätta på plats. Han är inte lätthanterlig nu efter en dryg månads koppelrastning

Men sen har han en annan mer charmig sida också. När jag lägger ifrån mig handskarna på pallen så står han strax med dem i munnen, glatt viftande på svansen för att få belöning för sitt jobb som assistanshund. När jag plockar ihop en tvätthög av halsdukar, fleecetröjor och jackor så kommer han släpande på den filt han har i bädden och verkar vilja att även den ska med i tvätthögen och avslutningsvis levereras även hans favorit "luddbenet" för sanering.
 

Har under helgen, plockat ur och flyttat min garderob. Nu är det inte min vanliga garderob utan den jag köpte för att ha någonstans att förvara mina hundgrejer. Det visade sig ganska snabbt att den inte räckte till och jag inser att jag har extremt mycket hundgrejer och hundkläder.
Så på sidan om garderoben har jag även en trälåda med tre klövjeväskor, petflaskor med vatten eller sand, ett antal dragselar, kyltäcke, kylbädd, flera kilo kätting, avkapade grenar (spårpinnar) och lite annat smått och gott. Sen finns det en del prylar i bilen också. 
Nåja, nu har jag hyfsad ordning ett tag iallafall.

Även om de är små så är de grymt söta    

Nu när Gizmo inte skall springa i skogen utan koppelrastas på rätt släta ytor ett tag blir det inte så mycket att blogga om. Så jag får gå in på mer mänsklig blogg av privat karaktär.
I helgen har jag äntligen lyckats skruva ihop den gästsäng jag köpte redan i januari. Först var det undanstädning efter jul, resor och hundträningar för att sedan bli en stugan säsong som varat väldigt länge. Jag började förra helgen men saknade skruvdragaren som fortfarande var kvar i stugan men i lördags fick jag assistans av maken och då var det gjort på några timmar.
På söndagen var abstinensen överväldigande och jag lämnade en ylande Gizmo när jag tog ryggsäcken gick en lång skogspromenad med äldsta dottern. Vi har gjort några mindre lyckade svängar tidigare men när vi några timmar senare kommer hem igen så är dottern och jag överens om att vi nu avslutar höstens svampletarvandringar på topp. Nu ligger fyra kilo kantareller på torkning.