Mitt hundliv

Vet inte hur jag ska tolka att några av mina träningskamrater ber mig krypa ner i en soptunna.
-Luktar jag illa?
-Vill de slippa se mig`
-Hoppas de på att jag blir bortforslad?
-Eller var det för att figga?

Galne Gaffe den där lilla valpen jag blev bonusmatte åt för flera år sedan är stor kille på drygt 2 år och skall nu göra delprov till räddningshund till helgen och de ville ha en högt värderad figurant......och då valde de mig, sade jag stolt. Fick även agera okänd figurant till några fler i gruppen. Galenpannan Gandalf gjorde ett bra jobb och jag tror faktiskt att han var nöjd med mig som figurant. Nu hoppas jag att han har den minnesbilden till helgen.

På söndag var det dags för utställning och denna gång hade maken bestämt sig för att följa med då det är mer en umgängesträff med andra hoffeägare än utställningsintresse. När Gizmo blev utställningschampion i fjol sade jag: Skönt nu behöver jag inte åka på fler utställningar.
Men jag kan ändra mig för att få umgås och skratta med trevliga människor som också har hoffe.

Vi kom i god tid och mutade snabbt in en sida vid ringen för att sedan börja veckla ut alla våra limegröna attribut. Strax kom fler och anslöt och där sitter vi i obekväma campingstolar i ett kallt ridhus och tycker att det är mysigt. I vanliga fall sitter man och tittar in mot de som springer vänstervarv i ringen men i mitt fall hade jag stolen och ryggen mot ringen och vi skapade en härlig lägerelds cirkel där kaffe och smörgåsar inmundigas mellan berättelser, skratt och skrönor. Hoffarna var näst sist ut så vi hade god tid för umgänge. Det var totalt 9 hoffar som ställdes ut av 7 ägare och Gizmo blir bästa bruksmeriterade hoffe och även Bäst i Rasen och då dagens domare är utbildad på rasen är det extra kul att få bra kritik. Sent på eftermiddagen skiljs vi åt efter en mycket trevlig dag där vissa är så tokiga att de stannat kvar enbart för att se oss andra i finalerna i 4 sekunder.

På fredagskvällen hade jag anmält mig till föreläsningen, -Bäst när det gäller. Den handlar om hur man förbereder sig själv och hunden inför en tävling. Det var Emelie Söderberg med Bruksviljans kennel, den instruktör som jag gått kurs hos och även köpt privattimmar av. Mycket bra information och en hel del självklara påståenden. Trött men nöjd och med en mycket tankar lämnade jag föreläsningen.

På lördag morgon och efter en  vecka med träning så var det dags för lydnadstävling, den första på drygt ett år och dessutom med helt nya moment. Busar och peppar Gizmo innan vi kliver in på plan men visst har jag lite av -Jag vet hur han brukar göra känsla i kroppen. Men jag har en plan sedan gårdagens föreläsning. Jag ler och nynnar i kroppen på vår låt och det är en härlig känsla när han faktiskt är med mig i fria följet även om han släpper position i språngmarschens vinkel, något som jag får ta på mig då jag inte tränat på det. Visst blir det några nollor för att han tappar koncentrationen då han står med nosen i backen. Rutan lägger han sig inte utan står och nosar, ställandet förflyttar han sig för han måste bara nosa liiite längre bort och konen visste jag att han hade problem med. Men ställandet var snyggt, läggandet likaså, han sprang ut till rutan (trots att det var blåa koner) och platssittningen var inga problem. Apporteringen som jag kämpat med har jag galopp ut, ett bra gripande utan att lukta varken på apporten eller gräset och galopp in. Även om jag får poängavdrag för att han kampmorrar innan gripandet och tuggar något så är jag jättenöjd med den apporteringen. 
Helheten får vi 8,5 och känslan var bra. Vi är på gång!

Efter söndagens djupdykning i uppgivelse träsket så tog jag mig i kragen och åkte för att träna med Gizmo på måndagen. Började med ett nygammalt ställe och nu var Gizmo väldigt engagerad  med ett fint fritt följ och sedan några lyckade skick till rutan. Packar in oss i bilen och åker till nästa ställe för ännu en kort träning och engagemanget var ännu bättre, sitt stanna kvar, återhoppet funkade fint men runda konen strular lite då han har svårt att bestämma vad han ska runda. Detta är mitt eget fel då jag tidigare (när jag tänkte att vi aldrig skulle tävla lydnad) lattjat med honom och han har fått springa runt träd, stolpar, bänkar stenar, statyer osv.  

Tisdag hade jag bokat inomhushall och här trivs Gizmo, mycket säker i position och med en bra attityd, fin fjärr och återhopp, härligt gripande av okänd apport samt distinkt ställande men något dålig stadga i ställandet när jag går bakom honom. Så det var stadga och såklart runda kon vi tränade mest. Som avslut får han till sin lycka både springa i agility tunneln samt leka med de kluriga spelen där han hittar godis under klossar och brickor.

Dagen började med migrän och sedan blir jag vansinnig på grannen som låter sin hund göra utfall mot vår dörr i trapphuset när de går förbi. Lyckades iallafall mota migränen under morgonen så att jag sedan kunde åka och träna med en vän vid lunchtid. Tog en kort rastning där Gizmo får vara vuxen och lära vännens unghund lite hyfs innan vi tränar. Men då börjar det regna så vår träning startade vi med att sitta i klubbhuset. Tror till och med att det under alla våra träningar är första gången vi fikar tillsammans, inte i skogen alltså. Blev en del planering  inför träningen och det var ju bra, samt lite allmänt prat med folk som dök upp. Plötsligt hade man tid att prata och vara lite social.

Men så var det dags för den noggrant planerade träningen och om det gick grymt bra i onsdags så gick det grymt dåligt nu. Kände direkt att idag var Gizmo inte med mig och jag lyckas inte klura ut vad det är som gör det. Han går med mig men jag får inte till gnistan och attityden i fria följet. Rutan funkar iallafall sisådär och det som gick fel får jag enligt träningsvännen ta på mig skulden för. Fjärren tappade han fokus första gången av att vännen agerade tävlingsledare med skylt och nästa gång var det någon som tjoade på andra planen som distraherade så när väl ärthjärnan blev kontaktad klev han upp och kom till mig. Runda konen var en katastrof, antingen galopperade han iväg till nån stolpe eller så lullade han iväg mot konen och sedan vidare. 
Efter att vi kört igenom de andra hundarna så tog jag ut Gizmo igen och provade runda konen igen med mycket belöning och bus. Gick bättre men fortfarande inte bra. Det positiva var att han lärt sig att ignorera de störningar vi slängt ut på lydnadsplanen.

Fick ett sms där ägarna som har en av Gizmo´s avkommor meddelade att de var på besök i stan så vi bestämde en träff och tog en skogsrastning där hundarna fick busa lite. Så kul att se hur snabbt de fann varandra och lekte på samma sätt. Tror Gizmo känner sig lite ensam numera sedan vi tog bort Izi, ingen som han kan retas och busa med.

Söndagen försvann i ännu en migrändag och uppgivenhet.

Gizmo´s träff med dottern Menja var helgens roligaste händelse

Onsdag och det betyder är det är allmän träning på klubben, så jag åker dit för att träna och få störning. Trots bra väder och en riktigt bra temperatur för årstiden så var det inte så många där, något som kan bero på att tävlingssäsongen för bruksfolket är över. Men sen finns det sådana galenpannor som jag som tycker det är svårt att motivera sig att träna om det inte finns en deadline, så som den idiot jag är så har jag anmält mig till en lydnadstävling. 
Börjar med kontaktövning direkt när vi kliver in på planen och står sedan där som ett fån länge och bekräftar Gizmo´s uppmärksamhet. Fria följet går han riktigt bra och lyckas ändå förbättra det desto längre vi höll på. Lite dålig stadga i ställandet men det var bara en tassflytt när jag kommer tillbaka. Jag hade ställt ut en ny ruta och den var tydligen mindre intressant än vår egen då han inte alls kollade av den eller luktade. Han gick något för långt första skicket men sen levererade han rätt beteende från alla sidor på rutan. Fjärren stod jag lite för nära så han gjorde ett rumplyft vid sättandet men absolut inga större fel. Runda kon blev han först förvirrad då vi var i närheten av rutan men sen gjorde han även detta moment bra. Vi nyttjade även kvällens instruktörer för att träna på att vara oengagerad i personer och vi gick fot mellan dem. Helt makalöst vad uppmärksam han var ikväll och det var extremt roligt att träna och jag fick verkligen påminna mig om att inte fortsätta bara för att det kändes så bra. Träffar annan "grön" hundförare som skaffat valp och det är mycket passivitetsträning så man hinner prata litegrann och sedan dyker Galne Gaffe med matte upp och det blir lite mer prat en stund men jag kommer ändå tillbaka hem i hyfsad tid även om det mörknar fort. 

I ett svagt ögonblick hade jag lovat och nu var det dags att infria löftet. Så på söndag morgon var det bara att kliva upp tidigt för att åka 10 mil och hjälpa till med genomgång av vår plutons bandvagnar inför besiktning. Då husse var i stugan fick Gizmo följa med och han blev allt lite besviken då det inte blev nått "jobb" för honom och nästan lite orolig när matte klev in i bandvagnen utan att lyfta in honom. Men som den coola kille han är så valde han att bevaka mina förehavanden på avstånd.
Det var kul att klättra omkring och undersöka saker på detta transportmedel, något man aldrig har möjlighet till under övning. Trött, skitig och oljig lämnar jag på eftermiddagen, svänger av vägen och hittar en bortglömd plats där jag stannar och rastar innan vidare färd hemåt. 
Tar ett långt varmt bad för att sanera mig från dagens skit innan jag sätter mig i soffan och försöker hålla mig vaken i alla fall en liten stund.

Den första lediga helgdagen på två månader och den skulle fyllas till brädden med hundträning. Dock kände både jag och mina träningskamrater att vi ville unna oss lite sovmorgon så vi samlades inte förrän 11. Började med att köra lydnad och Gizmo var till en början med men tappade koncentrationen under fjärrdirigeringen när det dök upp en söt liten bordercollie valp. Förstår Gizmo för även jag blir splittrad för jösses så sugen man blir när man ser dessa små charmtroll som dräller omkring. Tror alla skaffat valp i höst.
Provade rutan och första skicket gick han för långt men han funkar att dirigera så med ett extra kommando var han i rutan. Andra gången stannade han för tidigt (börjar tänka själv) men går in i rutan på kommando. Tredje skicket är perfekt!
Runda kon däremot skapade förvirring. Först går han planlöst fram till konen, luktar på den och funderar på att apportera. Nästa gång stannar han vid konen och väntar och detta beror nog på att jag belönat (dragit fram leksaken) statiskt vid konen. Var dock ett grymt snyggt konskick, något jag aldrig tränat. Hahaha.
Men överlag hade han en bra attityd och det kändes kul att träna.
När vi tränat klart lydnaden åker vi och lägger några fältspår samt gör en uppletanderuta. Gizmo börjar uppletandet med energi, levererar ett föremål jobbar hårt i det höga gräset och därför nöjer jag mig när han finner ett till föremål. Avslutar dagen med att besöka en annan träningskamrat, dricka kaffe, prata skit och såklart gulla med den där odrägligt söta valpen igen.

På fredag hade vi aktivitetsdag med jobbet och som om jag inte fortfarande var nog ledbruten efter förra helgens övning så hade vi ett besök i laserhallen. Ta det lugnt och stå i ett hörn var det någon av ungdomarna som rådde mig...........................
Glöm det, tant gick All-in och nu har jag ännu mer ont i lår och knän samt fått några nya blåmärken, men jäkligt kul var det.

Jag och en träningskamrat var instruktörer på klubbens öppna träningskväll och den var välbesökt av hoffar kvällen till ära. Något jag självklart tyckte var jättekul och dessutom var det duktiga ekipage med bra kontroll på sina hundar så "tyvärr" behövde de ingen hjälp.
Börjar med platsliggning med skott för de som vill och jag får vara skytt, platsliggning utan skott och sedan fri träning. När kvällens träning är klar passar jag på att ta ut Gizmo och köra igenom honom litegrann och han har till en början jättesvårt att koncentrera sig då jag luktar så spännande av många hundar. Men så samlar han ihop sig och gör ett riktigt bra fritt  följ, läggande och ställande.
Efteråt går vi in och fikar och jag får träffa träningskamratens nytillskott en enormt söt malle tik som precis som alla valpar hade sylvassa tänder, vilket jag borde veta. Men jag kommer iallafall därifrån med ett antal blodblessyrer och nu tycker Gizmo att jag luktar ännu mer intressant när jag kommer tillbaka till bilen.