Mitt hundliv

Söndag och måndag kväll tillbringade jag och Gizmo i skogen och snitslade elitspår åt klubben som ska ha tävlingar under midsommar. Gizmo tyckte nog att jag var ovanligt virrig som gick fram och tillbaka och flyttade snitslar och ännu konstigare att vi skulle gå samma sträcka flera gånger och även dagen efter.  På onsdag börjar min semester och den inleddes med tvättstuga och däremellan rastning av Gizmo med korta träningspass. Torsdag eftermiddag åker vi till stugan för att fira midsommar med släkten och jag måste säga att Gizmo imponerar och sköter sig exemplariskt. 
Vi gör våra skogsrastningar och besöker myren för att kolla hjortronblomning. 

Lördagmorgon och dags för årets Tjänstehunds DM. 
Behövde inte stiga upp alltför tidigt då det var samling för spår vid 8:30 och bara 10 minuters körtid. Dagen erbjuder inte det bästa väder då det är varmt och nästan vindstilla. Vi drar startnummer två och Gizmo gör ett fint upptag av spåret på patrulleringen och en lugn halt.
Efter 2 minuter selar jag på och vi fortsätter spåret som till en början är i ganska risig terräng. Plockar apporter men kommer till slutet utan metallen som har ett högre värde än de andra så vi får bara en 7:a på spåret och 9:a på upptaget då Gizmo tydligen valde framspår för lättvindligt enligt domaren.

Transport till nästa stad och nu är det 26 grader i skuggan när det är dags för patrullstig som börjar med att jag lägger Gizmo för att gå några meter för att få "ordergivning" och här får Gizmo bokstavligen myror i baken och ställer sig upp vilket ger 20 onödiga poängs avdrag men jag klandrar honom inte då jag såg myrstråket. Påbörjar patrullering och försöker göra våra halter i skuggan men jag går lite för fort och får därför avdrag på taktiken, men Gizmo har tagit båda figuranterna.

Uppletande och här är jag faktiskt grymt nöjd trots att han bara finner 2 föremål så har han ett fint engagemang, bra tempo, springer ut i rutan och jobbar trots värmen och trötthet av tidigare arbete. Han försöker till och med plocka ner en påse som är upphängd i ett träd (den luktade ju människa då de burit ditt uppletande föremålen i den).
Nu är det bara lydnaden kvar och då jag förmodar att han är ganska trött väljer jag att inte träna med honom innan utan visar att jag lägger ut extern belöning innan vi går in på planen. Även om det inte var på topp så presterade han bättre lydnad och kontakt än på de senaste tävlingarna. 
Efter 8 timmar är det klart.

Vi har även i år kvalificerat oss till tjänstehunds SM.

Redan på måndagen hade jag bestämt en plan för uppladdning denna vecka.
Ringer maken från jobbet och säger att jag ska åka till Härnösand när jag slutar och han överraskar med att följa med även fast jag förklarar att jag ska göra besök på både militärförrådet och brukshundklubben. Efter att ha fastnat i köer och nästan inte hunnit fram innan den enda kvällsöppna tiden denna månad släntrar jag in med 20 minuter tillgodo och byter ut mina trasiga grejor på förrådet.
Sen åker vi och äter och när vi sitter där så skiner maken upp och säger:
-Nämen, det regnar. Men så mulnar han till, tittar på mig och säger: - Du ska träna ändå, va?Jajamen, efter maten åker vi till den lydnadsplan som helgens tävling kommer att hållas på och Gizmo har en så härlig attityd och jag är jättenöjd när vi åker hemåt.
Tisdag slutar jag sent men åker iväg för en kvällsrastning som blir en dubbel rastning i den ljumma sommarkvällen bara för att det är så härligt och sedan klämmer jag in ett träningspass med Gizmo också.
Onsdag är jag ledig och har en bokad träningstid med instruktör på förmiddagen. Det har slagit till och blivit 25 grader och jag funderar på hur denna träning ska avlöpa. Gizmo visade till en början upp precis det oengagerade beteende han hade på tävlingen men med nya metoder/tankar så skötte han sig mycket bättre. Blev riktigt nöjd med flera delar, bland annat hans framåtsändande, bara inkallningen som behövde bättras. Jag får en del tankeställare och uppläxningar under vår träning och Gizmo får överraskande och spännande belöningar. Efteråt åker jag hem nån timme då maken behövde bilen men åker sen iväg för skogsarbete. Då jag är ledig lägger jag spår åt mina träningskamrater som de kan ta när de kommer någon timme senare och jag får rysningar när jag ser hur hundarna löser problemen de stöter på. Får också rysningar när en av vännerna bestämmer sig för att springa med handväska i skogen och hänga den på träd medans man figgar. När det är klart är det dags för patrullering och nu är det två figgar utplacerade för ljud då vinden var nästintill obefintlig. Men Gizmo visar en mycket snygg vindmarkering redan när vi går på vägen, så var det med den i mänskliga mått "dåliga" vinden. När jag sedan startar upp honom går han fram som en ångvält och visar tydligt var figgen är, men det är så tät skog att vi fortsätter ett tiotal meter tills det blir en öppning och där kastar han sig in och jag har inte en chans.
Nästa figg hade han lite svårt att bestämma sig, då han hörde men var inställd att det skulle vara från samma håll som tidigare figg. Men så får han en tydlig markering snett bakåt och här hinner jag fånga upp och knäppa lös kopplet. Grymt bra motivationsträning.

Nu var det dags för vår första Elit tävling men det har inte varit mycket uppladdning denna vecka på grund av förkylning och att vi förlorade Izi i flocken men Gizmo levererar en bra patrullstig med en grymt fin ljudmarkering och tar även vindfiggen.
På väg tillbaka till bilen lyckas jag naturligtvis vandra åt fel håll och det blir en onödig rastningspromenad på 30 minuter efter en varm asfaltsväg.
Spårupptaget tar han jättefint och han är lugn under halten på 2 minuter och tar sedan upp spåret igen, men när det ligger konstiga påsar (sopsäckar) i skogen måste "nyfiken i en strut" naturligtvis kolla in dem och tappar spåret, något jag inser efter 10 minuter utan apport. Då jag har vägen i närheten vet jag vart jag är och bestämmer mig att vi går tillbaka och börjar om. Nu får vi slåss mot klockan. Gizmo gör ett bra spårarbete trots att det blivit 20 grader varmt och nattens regn väller upp som en bastu i skogen. Vi klarar oss tidsmässigt och har med oss apporterna men jag är helt slut och knallröd i ansiktet av att hålla tempo för att klara tiden.
Jag var ju först ut på både stigen och spåret så nu är det en lång väntan på att alla klasser ska bli klara innan det på eftermiddagen är dags för lydnad. 
Fortfarande ångande varmt och en Gizmo som tycker han har gjort sitt arbete, gör att jag får vad jag förväntar mig, nämligen en väldigt oengagerad Gizmo. Lydnaden var groteskt dålig med dubbelkommando på varje moment och två nollor.
Vi är iallafall godkända i Elit och vet vad vi behöver träna på. 

Det är en grym smärta som sliter i min kropp när någon som funnits i min direkta närhet under så många år och dygnets alla timmar plötsligt inte längre finns kvar. Så mycket i vardagen som påminner en om förlusten.
-Vem vill äta äppelskrutt och vem plockar upp korken jag tappar på golvet. 
På kvällens rastning lyser två ljuskäglor bland de mörka molnen på himlen och det liknar två hundar som busar och jag bestämmer mig för att det är Izi som hittat vår Atlas där på andra sidan.

Så kom den dagen när det var dags att släppa taget om min innerligt älskade Izi.
KORAD LPI LPII SE UCH TJH(FM) Heziblos Lady Ferula (Izi) 
6/1 2005- 9/6 2017
12,5 år

På fredagen kom det ett försynt sms från en gammal träningsvän, med önskan om att få träffa mig och träna hund och vi kom överens om att träffas under helgen. Med fyra lediga dagar räknar jag med att dagarna kommer att fyllas med nytta och nöje. Fredagskvällen hade vi bjudit in svärfar på middag och det blev endast en sväng till skogs för att rasta hundarna.
På lördag åkte jag och handlade blommor och det blev sedan en fixa på tomten dag med gräsklippning, städa hängrännor och plantera blommor. På eftermiddagen kom döttrar och svärson då vi skulle fira yngsta dottern som fyllt år med grillmiddag och fika. 
Söndag skulle jag träffa den där gamla träningsvännen och jag  blir alldeles varm inombords då dennes hund upptäcker att det är jag och blir glad över att se mig och kommer skuttande på gamla ben för att hälsa. Efter en stunds prat planerar vi för dagens patrullering och försöker att klura ut hur vinden virvlar för att få till en ljudmarkering istället för vind. Gizmo var extremt taggad och jag vet inte om det var för att vännens hund gått före men han drar och pendlar över skogsvägen. Kanske har tränat för mycket spårupptag. Men när han tar ljudet är det ingen tvekan och jag slår i tån när han kastar sig ut i skogen. Låter honom hålla markeringen innan jag släpper honom och han får bus och lek hos figgen, samt en grisknorr som avslutning. Vi blir sittande en stund i solen på en fallen trädstam och pratar innan vi går tillbaka till bilarna och avslutar träningen.
Måndag skulle maken jobba några timmar och jag var ledig men jag hade beslutat mig för att åka med in till stan. Något som kändes som ett mycket galet beslut när jag faktiskt kunde sovit längre och sluppit vara ute i regn. Men efter att jag släppt av maken på jobbet rastar jag hundarna och åker sedan till klubben och tränar. Gizmo var inte alls berörd av det blöta uppifrån men krypa i det blöta gräset vill han slippa, han tittar på mig och "gnyr". Inkallning med ställande och läggande är ok, bra saktagående denna gång med fokus framåt. Gör några metallapporteringar och försöker få snabbare gripande, något jag inte riktigt lyckas med trots att det var vår egen apport. Men överlag en bra träning med positiv attityd från oss båda. Nu har maken jobbat klart och vi åker till stugan och där somnar jag på soffan tills en bekant messar och frågar när vi ska träna. Jag svarar att jag är trött, frusen och det regnar. Tydligt "nekande" ord, något som vännen inte tar någon som helst notis om. När jag uppgivet frågar vilken tid, får jag svaret. -Jag åker nu. Det var bara att vakna till, hoppa i träningskläderna och ge sig iväg. Erbjuds en färdig uppletande ruta när jag kommer fram men vi börjar med att lägga spårupptag åt varandra. Gizmo gör sedan ett grymt uppletande och levererar in alla föremål trots att det inte var hans och de var slemmade på. Vi sätter  oss och tar en kopp kaffe och än en gång lyckas vi få tiden att bara swischa iväg så vi tar våra spår och åker sedan hemåt i den ljusa juni kvällen.

Är svårt att planera in träning när vädret levererar som det vore april. I tisdags hann jag iallafall ta mig til en närbelägen parkering med gräsyta och träna i 10 minuter inna regnet kom igen. Men det var en positiv träning. Onsdag blev vilodag då Gizmo varit dålig i magen under förmiddagen och jag hade långpass på jobbet och inte var hemma förrän halv 10.
Torsdagen såg det mörkt ut hela dagen men lagom tills jag slutar skiner det upp och efter en snabb städning hemma tar jag Gizmo och åker iväg. Störningstränar honom och han blir mer och mer medveten om vad jag kräver. Gör några inkallningar med ställande och läggande och då jag vill ha honom i hög aktivitet så blev det en tjuvstart vid ett tillfälle.  Framåtsändandet som han vanligtvis gör så fint (förutom att han ska hälsa på gruppen i skarpt läge) var idag bra tempo ut men sedan ett något vingligt saktagående. Hm, det måste repeteras.
Krypet har jag nu fått upp hans fokus genom att hålla honom i hög aktiviet, något som man vanligtvis inte väljer på krypet men då blir det slarvigt istället, men han gör fina vinklar.
Måste lösa det också. Då Gizmo är lite höjdrädd har vi fått jobba med stegen och den gör han riktigt bra nu även om han ibland väljer att skippa sista steget, men det kan jag förstå. Jag väljer att avsluta när vi har som roligast utan att traggla något moment och precis när jag packat in i bilen börjar det regna och hagla. Vilken tur att jag hann med träningen som kändes riktigt bra med många sköna framsteg.