Mitt hundliv

Har varit en lugn vecka vad gäller träning men har gjort några skogsrastningar och så småtränar jag inne med Gizmo lite när jag kommer hem från jobbet.
Ikväll när vi var på väg ut för kvällsrastning såg jag en vilsen människa stå och skrapa med foten på marken. det visar sig att sambon har släppt ner en nyckel från balkongen och nu är nyckeln försvunnen i mörker, snö och dräningsgrus. Låter hundarna gå fram och leta och och Gizmo var otroligt fundersam på vad jag menade och om man verkligen kunde ha uppletande utan förberedelser och tjänstetäcke på sig.
De jobbade fint och plockade upp både grenar, plastbitar och stenar som människan varit och petat på, dock fann vi inte nyckeln. Vi fortsätter jakten imorgon.

Torsdag kväll och rallyträning,med en erfaren träningskamrat som fick till en bra bana och Gizmo gick med en härlig attityd, något som syntes på kvällens film. 

Nu är det täta besök i träningslokalen något som kan bero på att det snart är dags för tävling. Men ikväll var jag ensam och genast uppstod både skyltproblem och tankevurpor. Filmade dock och såg en positiv och glad Gizmo, något som kändes jättekul att se då jag trodde att han hade en annan attityd. Hans matte är dock en väldigt otydlig matte men vi gjorde det vi skulle och vet vad vi behöver träna mer på. 

Kvällarna blir ljusare, temperaturen blir drägligare och jag fylls av ny ork och nu har en hel helg förflutit, men den har fyllts med en massa härliga upplevelser. Både lördag och söndag packade vi ryggsäckar för att ta oss ut i skogen med fika men båda dagarna hamnade vi i stugan. 
På lördagen såg det lite molnigt ut men så fort vi kom dit lättade molntäcket och det blev en härlig dag med mycket bus och skratt då det skulle fotas. Vi blev ju årets Allroundhoffe i vårt distrikt och nu ville de ha bild på oss att skicka till ras-tidningen så det var bara att försöka få till något. Vissa poser var Gizmo inte helt nöjd med och försökte busa sig därifrån men tillslut så fick vi till några bilder enligt planen.

Fy, sjutton vilken beslutsångest att välja skyltar och vilken tid det tar att bygga en bana, tur jag fick tanke hjälp av Galne Gaffes matte. Rallyträning inomhusträning med Gizmo ikväll och nu börjar jag förstå litegrann iallafall. Men det är inte enkelt att läsa och förstå, tänka till, hålla avstånd eller inte från skylten, vilket håll ska jag snurra åt, ska hunden eller jag gå runt, sitta eller stå!!!?? Ja, det är en hel del att tänka på samtidigt som man ska hålla kontakt. Men det svåraste tycker jag nog är att jag får prata och gestikulera. Nåja, roligt har vi och det är ju det jag försöker eftersträva både för min och Gizmo´s del. 

Inomhusträning med gänget, men ikväll blev vi inte så många och det var jag tacksam över för då kunde vi träna på att lägga ut skyltar samt få nya tips och instruktioner från kunnig kamrat.
Så ikväll har vi  praktiserat rallylydnad och jag var inte speciellt imponerad över vårt framförande men vi tog oss runt banan och det var nog mer förarfel än Gizmo fel. Måste hinna läsa och förstå skyltarna och komma ihåg att lämna utrymme så Gizmo kan rör sig runt mig. 
Efter att ha tränat banan några gånger och både pratat Gizmo runt och sedan superbelönat så är vi båda två ganska trötta och min röst är utsliten. Hemma igen blir det mat och jag har aldrig varit med om att Gizmo ätit hela dagsransonen med mat med en så gluppande aptit och sedan avslutas allt med stretching och novafon innan vi gör kväll.

Lördag med planerad hundträning med några vänner och vi samlas tidigt då någon har ett liv utanför hundträning och måste iväg på eftermiddagen. Lägger spår och medans de ligger till sig så blir det en stunds umgänge och här drog det ut på tiden innan spåren togs. Jag började med Gizmo och hans hårda spår och hade inte stora förhoppningar då det legat länge, vi inte spårat på 4 månader och hårda spår var det ännu längre sedan. Han tar spåret och även om han släpper och kollar omgivningen så tycker jag att han skötte sig hyfsat med tanke på att det gått folk med hund, skotrar hade kört över spåret och bilar hade passerat på vägen. Han hade lite patrullering i sig och vindade in återgångsspåret några gånger så vi tar det också när vi ändå är igång.
Galne Gaffe var så nöjd över det spår jag lagt åt honom och svansen piskade på när han fann apporterna. Jag följde med på nästa spår och vi tvåbenta konstaterade att vinterkonditionen inte var på topp. 
Nu är planen att göra ett uppletande men vi börjar med att ta våra hundar och ryggsäckar och sätta oss i solen en stund och dricka upp det kaffe vi hade kvar och där blev vi sittande i flera timmar och prata medans hundarna busade, tuggade pinnar och vilade. Stela stapplade vi sedan tillbaka till bilarna utan någon mer träning men hundarna var minst lika nöjda.

Veckan har varit jobbig med mycket sjukhusbesök och efter endast 1 veckas sjukdom vandrade min pappa vidare, knappt 1 månad efter att vi begravde makens bror. Så det har inte funnits varken ork eller lust för någon hundträning, men ibland räcker det med en vanlig rastning för att förgylla dagen. Mitt i sorgen bestämmer jag mig för att den fina vårvinterdagen är för fin för att inte njutas av, så det blir en rastning i närmaste skogsområde. 

Detta nya år har inte direkt levererat från sin bästa sida än. Ännu en vecka har gått och tyvärr har det kommit nya tråkigheter som förändrar både lust, vilja och ork för träning, då min pappa plötsligt blivit sjuk och hamnat på intensiven. Men mellan sjukhusbesöken försöker jag hitta ljuspunkter och andningshål i tillvaron. Så förutom korta träningsstunder på några minuter med Gizmo bara för att både han och jag behöver det så har vi gjort några långa skogsrastningar men nu är det hård skare på snön och Gizmo skrapar alltid upp sina framben och Izi sin lilla böld på baktassen men det kan det vara värt, tycker både de och jag.

Vi har hittat fina skogsgläntor och där slagit oss ner för fika och en stunds eftertanke och mys. När vi var på väg tillbaka från vår promenad häromdagen så var båda hundarna trötta och framförallt less på den vassa snön, så ingen av dem gick utanför den smalt upptrampade stigen i snön och det såg ut som jag hade en jättelång hund.

I helgen har vi varit ut till stugan en sväng tillsammans med husse och nu ser jag varför Izi så lättvindligt valt husse som ny ledare. Han låter henne tigga och belönar det. Nåja, är man drygt 12 år så är det förlåtet. 
Veckan avslutas med en bokad tid i inomhuslokal med träningskamraterna och det tar mig ungefär 2 timmar innan jag har skrapat ihop tillräckligt mycket engagemang för att träna. Men när vi väl körde igång så dök inspirationen upp och vi testade en massa nytt efter en kort "kurs" från en av vännerna. Gizmo fick en massa bra störning som han faktiskt klarade galant, när några även tagit med sig sina tvåbenta valpar. Träningsdagen avslutas med att vi får ett paket med ett superläckert tjänstetäcke med kamouflagetyg. Känner att detta ger ny inspiration för att ta nya tag inför året.
Japp, det har dykt upp en plan:
-Inga lydnadstävlingar
-Inga utställningar
-Men tänker testa Rally
-Kommer att delta på tjänstehunds DM med förhoppning om att gå vidare till SM i år igen.
-Bli uppflyttade till Elit Spår och Patrull.
-Delta på RM

Så NU är det sagt och genast känns det mer aktuellt.