Mitt hundliv

Måndagen tillbringade vi i bilen på hemresa och startade vid 8 på morgonen och kommer hem och lastar in packning strax före 8 på kvällen. Men vi har då hunnit åka förbi och hämta en hysteriskt glad Izi som "frös" och bara satt och stirrade när vi klev ur bilen men sen kom hoppen, skuttandet och skällandet. Hon har haft det bra hos dottern med mycket mys, godsaker och härliga kravlösa promenader men inget är som att vara tillsammans som en flock.
Kvällen blev lugn och allihopa både människor och djur var nöjda med att vara tillsammans men vi satt mest och halvsov. 
Men redan på tisdagen tyckte Gizmo att det räckte med vila, han har ju vant sig vid långa kravfyllda dagar nu. Så efter att han sprungit runt och bjudit in oss allihopa så var Izi först att svara och det blev lite dragkamp om leksaken. Jag jobbar kväll så det var maken som fick ta den riktiga aktiveringsrundan men jag hann med en sväng lydnad med Gizmo inomhus. 
Veckan blir ändå lugn och vi förbereder oss inför helgens tävling.

Vila!!!

Söndag och sista dagen på lägret och nu gäller det att hinna med allt. Det blir flera lydnadspass under dagen och det känns som mycket har fallit på plats, framförallt apportering och framåtsändandet. Tror att Gizmo´s nya favorit moment är just apportering för som uppfödaren sa. 
-Han går verkligen igång på det. Men visst märks det på hundarna att de har flera långa träningsdagar i kroppen och det känner även jag. Liiite sega ben har vi allihopa.
Så under andra träningsomgången väljer jag att köra lydnadsmoment istället för det vi har tränat hela veckan. Fast plananträde (alltså ingång på plan) börjar vi alltid med för att sedan testa fjärren och rutan. Blir faktiskt riktigt överraskad att Gizmo faktiskt kommer ihåg fast det är sen i vintras vi tränade det och han blir lite överraskad och uppiggad över att jag byter moment.
Även om både kropp och hjärna är totalt slutkörda så är det ändå tråkigt att avslutet kryper närmare. På eftermiddagen när vi sagt hej då till uppfödaren och alla härliga människor avslutar vi med en lång rastning i den underbart vackra parken som ligger alldeles intill vårt boende för att sedan göra en tidig kväll inför hemresan.

Efter en god frukost på vandrarhemmet tog vi en morgonrastning tillsammans med änder, ekorrar och hundar i parken utanför dörren innan det var dags att träffa resten av gänget och börja dagen. Under förmiddagen blev det flera träningspass och Gizmo har nu ett hyfsat framåtsändande utan intresse för gruppen. Apporteringarna går han igång på och de är så mycket bättre än tidigare och han har inte alls varit lika benägen att lukta och inte ta apporterna som han brukar vara. Provat vinklar i krypet och fått till ett mycket bättre ställande på inkallningen.

Spår var eftermiddagens plan och några valde att spåra på fält men jag valde hårda spår och det är jättelänge sedan, något som märktes. Men vi hankade oss igenom med uppfödarens hjälp. Lägger sedan ett till spår och varken jag eller Gizmo tyckte det gick bra eller var speciellt kul. Så för att inte sluta med den känslan får maken instruktioner och även en ritning för att lägga ett kort spår med patrulleringsupptag som vi kan ta innan maten. Nu lyssnar och förstår inte maken riktigt mina direktiv men det fungerar bra ändå och Gizmo får tillbaka sitt självförtroende för spårandet. Makens självförtroende däremot sjönk nog en aning efter mina synpunkter. Gizmo får sedan avsluta med en fri-sväng bland agility hindren och han älskar tunneln. Själv avslutar vi med mat, lekar och allmänt hundprat.

Idag var det en heldag på lydnadsplanen och under dagen blev det ett antal pass där jag körde igenom de flesta momenten var för sig. Framåtsändandet går riktigt bra även om Gizmo får ett "något förhöjt" intresse för den gruppmedlem som skrattar hysteriskt så bryter han och går vidare i saktagående. Ställandet på inkallningen är väl sisådär men jag jobbar vidare och försöker lära mig att kasta långt. På skallet fick ett avbrott men annars var det bra och han satt stilla. Krypet är han något hög bak beroende på i vilket tempo jag går men annars helt ok. Nästan en 10:a som är det nya uttrycket. Sent på eftermiddagen är det dags för uppletande med våra trötta hundar och Gizmo får gå sist för att det ska vara så slemmiga föremål som möjligt och förhoppningsvis pinkat i rutan och han levererar in fyra föremål och pinkade inte även om han såg ut att tänka det ett kort ögonblick innan jag röt ifrån.Efter grillmiddagen blir det lekar med vinster som uppfödaren ordnat. 
Gizmo klär upp sig inför kvällens aktiviteter då han fått information om att det är klädkod.

Samlades på ett ställe men var rörande överens om att vi skulle byta plats då de precis hade gödslat de ängarna och det luktade så det inte gick att vara kvar. Jag blir så imponerad över dessa gigantiska ängar som finns och jag fascineras av att man kan lägga ett 1500 meter långt spår på en äng. Vi är ett färgglatt gäng med stolar, muggar och kläder i alla färger som sitter och fikar under tiden som spåren ligger.
Gizmo får ett spår med upptag och en hel del störning och det var kanske inte så genomtänkt av mig då han inte alls är van att spåra på ängar. Men han löste det och efter första sträckan och de problem som var där, så går han bättre. Jag går även en förledning på en av de andras spår och lyckas då både skrämma upp en kanin och gå in i en riktig snårskog. Däremot undvek jag det surdike där tydligen alla blekingebor kastar sina bollar.
Efter lunch hinner vi med ett uppletande och nu briljerar Gizmo med tre föremål på mindre än 2 minuter och kommer också in med det fjärde. 
Senare på kvällen börjar fler valpköpare droppa in och vi avslutar med lydnadspass och förutom framåtsändandet när han drev ut åt sidan eller gick extremt sakta så var Gizmo bra med under fria följet. Är lite orolig att luften ska gå ur honom då han inte äter som han ska, men en burk kalvsylta fick han i sig som belöning efter uppletandet.

Tisdag efter lunch lämnar jag jobbet och maken har packat in allt i bilen då det är dags att åka på läger hos Gizmos uppfödare. Lämnar Izi hos äldsta dottern så jag slipper ha dåligt samvete då hon annars får ligga i bilen då saker har gjort att maken inte kan följa med på lägret. Stoppet för kvällen blir hos bekanta efter 40 mil och deras fyra tikar varav det visar sig att tre av dem löper. Jippie, tyckte Gizmo och höll serenad för oss. Vi fick sova i deras husvagn för att maximera möjligheten till sömn och minimera störningar. Hinner med att åka på deras brukshundklubb och träna en sväng med ett gäng andra hoffar och Gizmo är inte alls med på noterna och jag väljer att överbelöna det vi gör. 
På onsdag morgon åker jag vidare och efter ett antal stopp så är vi efter 8 timmar i bilen framme och slänger in packningen på rummet för att hinna träna. Gizmo var faktiskt riktigt alert och inte alls speciellt påverkad av alla timmar i bilen. När vi kommer tillbaka till vårt boende blir det en kvällspromenad med hans syster och sedan somnar han direkt och gör inte mycket väsen av sig.

Ibland förändras planer snabbt och från att jag först hade planerat att åka på helgens utställning på lördag morgon så insåg jag att det skulle bli en lång dag och bokade boende. Skjutsade ut maken och Izi till stugan för att åka hemåt för att packa in i bilen. Nu visade det sig inte fungera med det bokade boendet och det blev akut efterlysning på facebook och det löste sig med sovplats tack vare snälla släktingar. 
Smyger upp på lördag morgon och åker vidare de sista milen till dagens utställning och vi är tidigt på plats. Börjar veckla ut mitt fina utställningstält men många minuter senare är jag beredd att knyckla ihop det och tittar uppgivet på de i tältet bredvid. De kommer til undsättning och tillslut får vi till de tvistade stängerna och tältet kommer upp men frun i det hjälpande sällskapet är avskräckt från att köpa ett "enkelt" pop-up tält och hennes make ler nöjt.
Placerar ut min stol och tänker sätta mig tillrätta för några timmars väntan innan det är vår tur men nu börjar det strömma till fler. För två dagar sedan såg jag något som absolut påminde om en ung hovawart utanför hundaffären och jag tog kontakt med ägaren som bekräftade att det var en 6 månaders hoffe. Nu var hon på utställningen för att ställa och det visade sig att Gizmo faktiskt var farbror till den lille killen. Nästa hoffe jag ser är en 4 årig tik och de kom ifrån Wilhelmina och till sist ser jag den andra hanen som går i samma klass som oss och vi hälsar glatt på varandra då det inte är någon okänd. Det är ändå bra härligt med en liten ras för vi står tillsammans och pratar och umgås och väntan på vår tur blir inte lika lång. 
Vi två med brukshanar får en liten historia om hoffarna berättad för oss av domaren och han tycker att vi har hundar som väl representerar rasen med maskulina huvuden och fina tecken på huvudet även om Gizmo är lite för stolt över sin svans. Vi blir tvåa men bådas hundar får excellent och vi får vårt tredje Cert.
Gizmo är nu Utställningschampion och kan lägga titeln Sv uch till sina tidigare.

Vilken härlig höst vi har med underbart väder. Tyvärr har jag inte hunnit nyttja det fullt ut denna vecka då jag jobbat kvällar men det blir iallafall några mysiga förmiddags promenader.
Men Gizmo kan snabbt dra ner mysighetsfaktorn då han dyker ner in i en dunge och kommer ut med ett par gamla kalsonger. Alla kan säkert lista ut varför man lämnar sina underkläder i skogen men dessa hade tack och lov regnet gjort ett hyfsat jobb med, inte för att jag granskade dem direkt.
Tror jag tränat lite för intensivt med uppletande ett tag nu med Gizmo men det verkar i alla fall som han har förstått lönsamheten med det.
Även om han inte är någon skit-hund som äter eller rullar sig, så blev det ett bad för honom och jag funderade på att skrubba hans mun med såpa.

På söndagen var jag anmäld till en tävling men som reserv kom jag aldrig med och det blev en "ledig" dag istället. Vad fyller man en sådan dag med om inte hundträning så jag åkte till klubben i stan för att sammanstråla med några vänner och träna. Tyvärr hände saker och jag tappade fokus och engagemang redan innan träningen började och det märktes. Gizmo var inte alls lika alert i träningen något som träningsvänner påpekade och jag inser att min "stora kille" är väldigt lyhörd på min insida. Så för att inte förstöra det vi nu byggt upp avslutade jag snabbt träningen och åkte för att hämta maken och Izi i stugan.