Mitt hundliv

Tur att Gizmo är en Ärthjärna för trots att vi gjort det några gånger har han inte fattat vad som gäller utan han går fortfarande in i lokalen utan att ifrågasätta. Han finner sig i att bli "påklädd" både sele och flytväst och går frivilligt uppför rampen men när han står där på toppen det är då han kommer på vad det innebär. Så nu har vi en diskussion för att han ska gå på rampen ner i vattnet men det går bättre och bättre även om han inte vill, egentligen. Förra gången tyckte jag han var lite slö i sina simtag och hade därför begärt assistans och expertråd, så simfröken dök upp och nu jäklar fick han simma och det ställdes krav på utförandet. Men till Gizmo´s försvar ska jag säga att det jag hade uppfattat som ett energisparande slö-simmande i själva verket var effektiva simtag. 
Efter trippelpass i bassängen är han klar och när jag spolar honom uppmärksammar jag direkt att simfröken ger personlig service, för dagen till ära är det ett limegrönt duschhandtag.

Vi har fortfarande några inomhusträningar bokade men ikväll kändes det onödigt för det var soligt och fint och hade varit mysigt att träna ute.
Vi var nästan hela träningsgänget så det blev många hundar och mycket störning och Gizmo fick påhälsning av två av gängets ungtuppar under kvällen men då skötte han sig jättefint utan att bli vare sig bli elak eller överlycklig. Däremot skötte han sig sämre under kvällens träning för han var inte alls taggad att träna. Visst gjorde han det jag bad honom om men inte som han brukar och så fort han fick chansen dök nosen ner i golvet. Men om jag bortser från sådana saker som tempo, position och hörsamhet så genomförde han iallafall några moment. Trodde att han skulle komma igång under pass nummer två efter att han vilat och vi fikat men jag kände att frustrationen kom krypande så vi avslutade positivt med bus och galoppdansen där han steppar stående mellan mina ben. Då jag i samband med att försöka roa Gizmo drog igång Gaffe så att han smet från sin matte så dök en plan i mitt huvud. Jag avslutade med Gizmo och busade med Gandalf istället och jösses vad han uppskattade det men min plan gick i stöpet för Gizmo låg lugnt och tittade, smått generad över sin matte som tramsade runt och skämde ut sig.

Skärtorsdag hann vi inte med så mycket efter jobbet men förutom en promenad utan kvast så blev det några minuters krypträning inomhus och håll fast apporten träning. 
Långfredag däremot började med en tripp till klubben och träff med träningskamrater för en stunds lydnadsträning. Har börjat repetera saktagåendet inför framåtsändandet och det var väl det jag tränade med krav för då träningsplanen var blöt tyckte inte Gizmo att position i fria följet var så viktigt utan han flexade förbi vattensamlingar. Det var mycket folk och jag passade på att träna fokus med den störningen. När vi lämnade några timmar senare passade det bra att åka och simträna Gizmo för han var ganska grisig. Spolade av honom grus och lera, satte på sele och flytväst och fick övertyga honom om att -vägra kliva i bassängen- inte var ett alternativ. Han fick göra tre pass med kort vila emellan innan han var klar för dagen. Vi åker hemåt och när jag ska lasta ur bilen inser jag att badpåsen står kvar på parkeringen utanför "badhuset" och jag lyckas skicka husse att hämta upp den när han åker på affären.
Påskafton samling med andra träningsvänner för en sväng till klubben och träning men valde att köra bus och skoj träning med mycket belöning idag då det fortfarande var blött och varken jag eller Gizmo var riktigt taggade att träna. Blev inte en lika lång dag idag då maken påminde att det faktiskt var påskafton och vi skulle ha middagsgäster. 
Påskdagen hade jag kört slut på några av träningsvännerna men två tappra själar dök upp för att träna med mig. Jag hade tagit med mig Izi och hon fick komma ut en stund och det är ju tjejen som absolut inte bryr sig ett skvatt om det skulle vara en hel sjö på planen och det är svårt att tro att hon är 11 år som hon studsade runt. Gizmo blev iallafall avundsjuk och taggad och Izi var nöjd med att få vara med. Blev väldigt mycket störningsträning både från utomstående som tränade skydd i närheten och vi cirkulerade även runt varandra i träningsgruppen. Tränade också saktagående med Gizmo när det blev tomt på planen, några inkallningar med ställande, tung apport och så sprang jag runt med honom genom de slaskiga områdena och belönade mer när han hade en bra attityd än något annat. Eftersom Gizmo var så duktig på dagens störningsträning idag så fick han en extremt bra belöning nämligen en promenad med en söt 9 månaders Border valp och han skötte sig jättebra. Gizmo som vanligtvis är galen och ylar så fort han ser andra hundar valde att ignorera och låtsades hitta en "jätte intressant fläck" när valpen tyckte att han var stor och hemsk, vilket gjorde valpen nyfiken och så stod de där och nosade på ingenting för att lära känna varandra. Jag känner igen beteendet så väl för så gjorde vår fina snälla Atlas och jag är övertygad om att Gizmo lärde sig det av honom. När vi kommer hem är det två trötta hundar men det dröjer inte länge så kommer kvällens middagsgäster och då det är mina döttrar finns det lite extra energi för att hälsa innan de somnar igen.
Annandag påsk tillbringade vi i stugan och bara njöt av sol och värme.

Var en ljus fin kväll och jag kände att den måste tas tillvara så jag tog Gizmo med mig på en härlig promenad. Han fick både viktmanchetter och klövjeväska och vi vandrade genom stan, efter kajen mot havet och förbi en stor byggarbetsplats. Passade på att miljöträna och gå på spångar, genom tillfälliga skramlande containerpassager och kulvertar. När vi närmade oss hemma tömde jag klövjeväskan på vattentyngderna och han fick varva ner i parken innan vi går hem och äter middag båda två och Gizmo åt med frisk aptit och sedan somnade vi tillsammans en stund på golvet.

Nu gäller det att hårdköra för att försöka ta igen all förlorad träningstid efter min förkylning. Ikväll blev det dubbelpass så nu är Gizmo riktigt trött och jag också.
Hann slänga i mig lite mat och stjäla med mig lite kyckling från middagsbordet innan jag sliter med mig lite olika påsar och Gizmo inför kvällens aktiviteter.
Först fysträning i form av ett pass i vattentraskaren med ordentligt tempo  för Gizmo´s del, en stunds avslappning på vibben för att sedan stretchas.
Springer in på mataffären och kompletterar med mer belöning då jag handlar korv och åker iväg på kvällens utställningsträning. Gizmo börjar som vanligt med att försöka kurtisera alla men lugnar sig tillslut och ikväll var det trångt och han hade en retriver svans viftande framför nosen men skötte sig riktigt bra. Däremot är han inte alls rolig att springa efter annan hund med, men det är ju det och hans intresse för andra hundar vi tränar på. 

Naturligtvis drabbas jag direkt av orsaken till varför jag egentligen inte vill ha klubbjacka, ni vet den där jag fick igår. Börjar dagen med en rastning och det är en frusen vårflod som tagit skogsvägen i besittning och det går inte att gå där då det är rena skridskobanan så jag och hundarna går på snövallen. Med tanke på hur halt det var så räknade jag inte med att någon annan skulle välja att promenera där så jag pratade för en gångs skull i telefonen när jag rastade. Med den historien uppmålad kan man börja se vartåt det lutar.  Efter en stund ser jag ett förhöjt intresse på Gizmo men ser inget trots att jag har fri sikt flera hundra meter åt olika håll, men väljer att vända tillbaka till bilen då vi hade en tid att passa. När jag öppnar bakluckan skäller Gizmo till och nu dyker det upp en äldre man på vägen därifrån vi nyss kom och han talar om att hundar minsann ska vara kopplade. Jag tar ingen vidare diskussion, jag har ju jack-jäveln på mig och representerar klubben.
Men om han nu var rädd undrar jag hur han tordes komma fram till bilen när Gizmo faktiskt markeringsskällde på honom redan när han dök upp bakom oss. Dessutom måste gubben ha sprungit för att hinna ikapp oss då jag som sagt hade fri sikt när vi vände. Nåja, inget hände men jag inser hur det kunde ha sett ut om Gizmo upptäckt att gubben stod och smög i skogen.

Den tid vi hade att passa var simträning för Gizmo och det är absolut inte hans favoritsyssla, att gå på löpband i vatten finner han sig i men bassäng är nog det värsta han vet. Simfröken bortrest och träningskamrat med förhinder gjorde att jag nu skulle klara av detta själv. Vi kan säga som så, att han var inte speciellt lätthanterlig eller medgörlig så tillslut skippade jag pedagogiken och bara föste ner honom nerför rampen. Jag är glad att jag inte klippte klorna i fredags som jag brukar för då hade det varit mer blodvite, nu är det bara blåmärken och rivmärken förutom att jag var genomblöt. 

Så äntligen efter en lång tråkig sjukperiod tog jag Gizmo och åkte till klubben för att träna, att det snöade och var kallt gjorde inget, då jag har längtat efter detta och det tror jag även Gizmo hade gjort. Förberedde lydnadsplanen med ruta, apportbock, framåtsändande koner och kringströdda störningsgrejor. Länkade några enkla moment innan han fick belöning och det gick bra men däremot fick han nått annat i huvudet när det var dags att springa till rutan. Så första skicket gick inte alls utan han virrade iväg på sidan av rutan och upp på snövallen så det fick jag göra om och då fungerade det klockrent flera gånger. Jag slarvade i förberedande inför ställandet på inkallningen så han gick alldeles för långt innan han stannade. Gjorde om och med förberedelse tecken och nu var det ett fint stopp. Eftersom vi hade hela planen testade jag även saktagåendet och det kommer han ihåg så därför var jag petig om han drev ut åt sidan. När det sedan kom några traskande från skogen tappade han helt koncepterna och vrålade två grova skall och gjorde sina "stopp- annars skräms jag " språng mot dem. Jag vrålade så jag tror människorna blev mer orolig för mig men efter den åthutningen gick han jättefint saktagående och fritt följ och jag slutade träningen när vi var i fas. Nu kom också en klubbmedlem som hade ansvar för klubbens jackor och plötsligt ägde jag en sådan, jag som inte skulle ha någon men klubbtryck.
Åkte därefter till ett p-hus och lade ett hårt spår och Gizmo gick jättefint och markerade apporterna även om han stannade upp och markerade den person som av outgrundlig anledning befann sig på garagets tak och klampade omkring över vårt spår. 
Nu var han tillräckligt aktiverad för att klara av en kväll i hallen bakom kompostgaller då vi var bortbjudna på middag. Ja, naturligtvis blev det en kvällspromenad efter middagen och innan kvällsvickningen och på nytt område och nya dofter har Gizmo svårt att inte lukta av varje millimeter. 

Idag lyckades posten förgylla mina annars väldigt tråkiga sjukdagar för ovanpå all reklam och räkningar låg ett paket. Nu har årsmötet på rasklubben varit och där delas årets priser ut men då jag inte var där så skickade de den fina plaketten istället. 
Kastade mig genast över tävlingskalendern och anmälde mig till några tävlingar framöver så jag kommer igång med årets tävlande.

Ja efter söndagens försök att vara frisk blev det bakslag och förkylningen håller kvar mig i sitt grepp. Om bakslaget berodde på friskluften eller rävskitsdoften ska jag låta vara osagt.
Tack och lov kan man göra saker med hundarna utan att anstränga sig nämnvärt och framförallt inte prata så mycket. Tror detta gynnar vårt samarbete. 
Men ikväll fick Gizmo iallafall utlopp för litegrann av den uppdämda energin han lagrar för det blev en stund i treadmilen och sedan lite avslappnade vibb och stretching så maten slank ner när vi kom hem och sedan gjorde han kväll. 

Första dagen med ordentliga plusgrader så trots en del snö hade vi i träningsgänget bestämt oss för att faktiskt köra lite utomhusträning och det var vi inte ensamma om. Tror alla tinat upp efter vintern och dök upp på klubben idag och klubbens kökssektor hade nog det på känn för det bjöds på en massa mysigt fika och våfflor.
Första minuterna var Gizmo lite okoncentrerad men sen fixade han att träna trots ett dussin okända hundar. Bra störning och riktigt bra fokus och han gjorde ett jättefint plananträde dessutom i haserna på annan hund. Var endast ställandet som han behövde göra om och då blev det ett mycket distinkt stopp. Jag känner mig nöjd och han får vila en stund i bilen medan jag fikar och pratar. När det är dags för träningspass nummer 2 är vi ensamma på lydnadsplanen och jag stegar in med en bra känsla efter första passet och tänker bara köra lite snabba roliga länkningar. Jo, tjena!
Nu när han inte har en massa hundar runt sig så flippar han ur totalt, planen skall skannas på dofter från alla som varit där och det blir ett tjat och gnat pass. När det sedan dyker upp en enda hund borta på parkeringen får han problem att koncentrera sig. Vi är inte längre på samma planet och efter några tillsägelser får jag hyfsad kontakt och väljer att avsluta. Tar en till kopp kaffe för att släppa den olustiga känslan innan jag åker, på hemvägen får jag dåligt samvete och bestämmer mig för att ta en avslappnande och relationsstärkande skogsrastning.
Den känns riktigt mysig, vi har lite kurragömma, jagis och dela på upphittat godis lek men sen slutar det iallafall fel, han hittar nämligen rävskit att rulla sig i och luktar riktigt illa. Suck, nu åker vi hem och badar skunken.