Mitt hundliv

Vaknade och hade migränkänning men får i mig en tablett och kan ta det lugnt då det är samling först 11:30 på dagens lydnadstävling. Maken fortfarande bortrest så Izi får följa med i bilen idag och det kanske gjorde sitt till dagens resultat för hon bara väntade på att få ta över. 
Tar ut Gizmo och kör ett kort koncentrationspass innan jag går in och anmäler mig. Hinner titta på tidigare klasser samt träffa träningskamrater som kommit som hejaklack när jag för en gångs skull tävlar hemmavid. 

Går till bilen och börjar förbereda när jag hör någon skrika på mig att platsliggningen är redan på gång och jag tar Gizmo och springer från parkeringen fram till plananträdet. Inte den mest ultimata förberedelsen, men det funkade. Tandvisningen är inte enkel med en social hund och inte blev det enklare med en domare som ställer frågor för när jag släpper uppmärksamheten passar Gizmo på att kliva upp och hälsa. Nu är det fem minuter innan första ekipaget och vi har startnummer fyra. 
Tack och lov går jag inte undan med honom utan väntar kvar och tur var det, för två stycken bryter tidigt i programmet och det blev dags för oss.
Känner att han är med riktigt bra, kommer på mig själv med att göra ovanligt tvära svängar men det gjorde inget. Erkänner att jag tycker domaren var snäll med poängen men enda gången jag känner att jag tappar Gizmo lite är transporten fram till ställandet, annars är jag jättenöjd.
Vi får ihop helt galna 187 poäng

Jag som bara ville köra en lydnadstävling för att försöka hitta orsaken till att Gizmo inte riktigt orkat med i lydnaden på våra brukstävlingar. Jag trodde att han kanske inte fixade att vara på nytt ställe, andra människors kommendering, min eventuella nervositet osv men med dagens resultat kan jag bara tolka det som att hans strul på brukstävlingar troligen beror på trötthet efter skogsarbetet.
För allt det andra fanns med idag men inget störde honom bevisligen.

I morse åkte maken till stora staden och jag fick fulla ansvaret för hundarna, så det blev att skynda hem på lunchen och rasta dem och sedan fick de följa med och vara i bilen en stund på eftermiddagen. Kände mig ganska orkeslös när jag kom hem efter en hemsk dag på jobbet,
men åkte iallafall iväg på kvällens träning då jag för en gångs skull kunde vara med. Det ångrade jag inte även om jag var både hungrig, trött och frusen när jag drygt tre timmar senare kom hem.

Några energiska hundvänner hade planerat och förberett träningen och dagens scenario.
Gizmo har inte gjort inomhus sök mer än ett par gånger och det är jättelänge sedan men han jobbade jättebra. Miljön var annorlunda angående både lukt och inredning men mörker, lastpallar, vingliga vågar, kabeltrummor m.m var inget han reflekterade över utan han sökte och fann både "tappade" grejor och dolda figuranter. Tänk att hundträning kan ge så mycket energi. 

Stämt träff med träningskamrat ikväll och det blev ett par korta pass med Gizmo på planen där fokus låg på glädje. Jag överraskade honom med att belöna med favorit pipsaken hemifrån varvat med fysisk belöning och såklart korv och köttbullar. Han går riktigt fint i fotgåendet även om han tittar framåt vid några tillfällen så höll han position bra. Störningar i form av ljud eller synretning från andra hundar och människor stör inte hans koncentration under träningen men däremot under belöningen vilket också apportbockar och koner gör. Dessutom dippar han snabbt nosen i backen så fort han måste släppa leksaken eller har fått sin matbelöning och jag vet inte hur jag ska komma åt det. Han är för snäll och "ger upp" sina grejer så lätt och hittar då nya intryck själv. 
Blir otroligt mycket fysisk belöning, jagis, kamp, brottning för att han tycker det är så enormt kul men också för att jag ska hålla värmen för plötsligt har kylan gjort sitt intåg och man har inte vant sig. Känner mig nöjd med kvällens träningspass och när jag kommer hem är det först Gizmo som får mat, som han för ovanlighetens skull snabbt äter upp. Jag prioriterar ett varmt bad innan jag intar min sena middag. 

Tog mig i kragen när jag slutade jobbet och åkte iväg med Gizmo för att träna. Det var mörkt och tråkigt och jag var helt ensam på klubben. Tände upp planen och gjorde ett positivt plananträde och såg genast vad Gizmo ville ha som belöning, nämligen en sväng på agility banan och han drog iväg som ett skott på mitt "varsegod" över A-hindret. Fortsatte med att busa runt och lägga in moment-kommandon och han fick ibland ta tunnel eller balanshindret och han gick igång på den typen av träning. Höll inte på så länge och det kändes som en bra träning där han var taggad när vi gick från planen. Nu gäller det att jag håller alla "tanke-troll" borta så blir det här bra.

Vaknade med en obehagskänsla i morse och försöker "städa" bort den till en början men minns plötsligt att jag drömt om en släkting och det visar sig att han avlidit inatt. 
Tar Gizmo och åker iväg på en rundtur som börjar med en busig skogsrastning med mycket spring. Passar på att göra ett uppletande på en stor lägda och Gizmo tyckte det var roligt och sökte men, stannade tyvärr och pissade samt släppte föremålet ett par gånger. Jäkla onödiga dumheter han fått för sig. Sen stannar jag till på en klubb i grannbyn och tittar på lydnadstävlingar för att inspireras inför nästa helg och för att av-inspirera Gizmo på vad som händer runt omkring. Så vi satt där när folk vandrade runt med sina hundar, stora och små och Gizmo belönades för att hålla fokus på mig. Svåraste var väl när hans nyfunna vän sötnosen Irma 12 veckor dök upp men efter en genomsniffning så ignorerade han henne också och jag blev tårögd av stolthet.

Efter några timmar är korven slut och när vi åker därifrån stannar jag till för inköp av ny belöning då jag hade tänkt träna litegrann. Åker nu tillbaka till stan och sen vidare för att besöka nästa grannby och träna på en av de klubbar där jag ska tävla nästa helg. Väl där tryter inspirationen, mörkret börjar falla och Gizmo är ganska trött efter dagens krav och jag känner att morgonens känsla inte riktigt har släppt och att träna med fel känsla i kroppen känns inte bra så vi tar en promenad i skymningen och Gizmo får uppbringa sina sista krafter för att ta sig över hängbroarna.
Insuper den vackra naturen och vandrar hela vägen ut till havet för att där sitta och njuta av höstens färger, den svala, klara höstluften och en vacker solnedgång.

Upp med tuppen och putsade till oss inför dagens utställning och idag hade husse bestämt sig för att följa med, vilket inte händer ofta. Skönt med privatchaufför för då kunde jag vila i bilen. 
Gizmo började joddla så fort vi svängde in på parkeringen och han såg alla söta hundar, hane eller tik det har han inte så mycket urskillning på.
Många kända ansikten på området då det inte var alltför långt hemifrån och dessutom var det totalt 8 hoffar (2 hanar, 4 tikar och 2 valpar). Vi blev inte långlivade i ringen då domaren bedömde att "Den glada svansen förstör helheten" och att jag skulle springa fortare så det blev mer driv i steget då Gizmo blev "kort i sina rörelser". Totalt blev det endast 2 bruksmeriterade i bruksfinalen och det pratades mycket bland alla om dagens bedömningar. Nåja, vi stannade och tittade på de som tog sig vidare och det blev en lång dag med fika och glada skratt, men något frusen var man efter en dag i ridhus.

Tränar lite med Gizmo inomhus varje dag när jag kommer hem från jobbet och han är väldigt road av våra "busträningar". Position, snabba förflyttningar, håll fast, ställande och läggande samt ingångar, allt går ju faktiskt att träna på liten yta. Håller han en bråkdel av denna attityd på nästa helgs tävling ska det inte vara några problem. Fick dock en tanke häromkvällen att han lättare blir störd ute än inne även om jag har ordentliga störningar som matta med doft av löptik, köttbullar, radiostyrda bilar och även med massor av hundar (typ utställning) så fixar han det men utomhus räcker det med ett löv så "måste" han bara kolla vad det är. Mer utomhusträning står på agendan.

I morgon är det utställning och jag har inte gjort så stora förberedelser inför morgondagen, men bestämde mig för att blöta ner Gizmos "spoiler" på ryggen. Inser att jag ställt honom i fel ring, han ska naturligtvis gå i schäferringen med tanke på hur han ställer upp och beter sig.

Äntligen igång med träningen igen och ikväll var det bokat lokal för inomhusträning vilket kändes helt ok när man kom ut från jobbet och det regnade. Hade varit taktisk och lagt upp en plan för vad som skulle tränas och hur, men lyckades inte följa den fullt ut men vi hade i alla fall kul och det mesta var jag nöjd med. Började med bus och lek för att sedan jobba på tempo genom att få Gizmo att runda en stolpe. Trots koncentration och fart eller kanske beroende på det upptäcker han en ny hund i träningsgänget och gör något han aldrig gjort, han tar en större sväng för att kunna gå dit för att hälsa i förbifarten. Fortsätter träna och på linförigheten hade han rätt position men inte alltid kontakt med mig. Jag är ändå nöjd, vi har inte tränat på länge och framförallt inte med koppel och det fanns störning "de lux" i form av en söt  12 veckors valp så Gizmo hade det lite extra jobbigt. Ställandet under gång såg jättefint ut och var mycket distinkt. Läggandet var ok även om det mer är av utseendet "rasa ihop" än ett snyggt, snabbt läggande.
Tandvisningen innehåller ju lite för mycket glädje och behov att hälsa men vi tjatar på och ikväll var det som sagt några nya "kontrollanter". Tränade lite på ingångarna vid inkallning och då kommer han och slänger in rumpan fint men med avstånd kommer tempo och slarv. Sedan dags för mängd apportering och nu hade alla tagit med sig allt i apportbocks väg, små, stora, runda, plast, fel färg och framförallt använda av andra. De första fick jag "tråckla in" för han ville lukta, men sen löpte det på med resterande femton och han belönades för var och en han tog. Nu var det ju lydnads 1.ans apportering då han bara ska ta den, jag har andra planer att ta till under vintern för att han ska gripa de jag kastar. Platsliggning gjordes bredvid en söt blondin och andra som tränade sina hundar i närheten, någon gick tillbaka och belönade och någon hund klev upp. Störning har vi tränat så gick det bra även om han nosade på golvet. I bakgrunden låg en hysterisk Izi som till sin stora lycka fick göra några korta lydnadspass då Gizmo fick vila i omgångar. Det är en svår omställning för mig i attityd, för henne kan jag inte belöna på samma sätt, men jösses så rolig hon är i fria följet, vi skulle kunna vandra till månen och tillbaka.
Jag måste fundera på vad jag gjort träningsmässigt och försöka ta med mig den känslan när jag tränar Gizmo. 
Avslutade med en träff med Galne Gandalf och det var så kul att se hur glad han blev när han hörde min röst, men oj så den "lilla" odågan har växt och är nu en gänglig 5 månaders kille.

Stor störning i litet format

Denna vecka har jag varit förkyld, febrig, magsjuk, migrän, ja, jag har inte gjort någonting mer än vandrat mellan soffan och sängen i stort sett. Gizmo har haft jätte tråkigt men också insett att matte inte är en superkvinna utan faktiskt måste övervakas, något han aldrig gjort tidigare. Så han har legat bredvid mig vart jag än befunnit mig och även följt efter mig, inget av det brukar han göra. Kanske varit nyttigt för honom och vår relation med denna oplanerade vila.
Izi vet att det ibland blir lugna perioder och är ju så gammal att hon ändå uppskattar vila. Men de har båda två roat sig med att leverera saker till mig både sånt jag uppskattar (filt, näsdukar, påse halstabletter) men också annat "löst". Man kan dra ner handduken från diskstället, hämta tomma toarullar, eller "hitta" smutstvätt och allt bör belönas vid leverans. 
Nåja, nu börjar jag må bättre och vi får återuppta där vi slutade och försöka slutföra det vi planerat för året. 

Så slog då förkylningen ut rösten och jag gick på måndag kväll hem då jag inte längre fixade att prata i telefon. Har sedan inte gjort annat än vandra mellan soffan och sängen och hundarna tycker att jag är jättetråkig, fast ändå mysig för jag gosar mycket mer med dem istället.
Mitt i nån febervila drömmer jag om utställningar och vaknar med en massa idéer och inser hur lätt det är att svepas med om nu utställning vore jätteviktigt för mig. Jag badar och borstar Gizmo och kan också använda balsam men i drömmen har jag fått tips om att sätta ett gummiband mellan svans och ben så han inte får så "hög svansföring" samt att använda linser som bättrar på hans "något ljusa ögon". Ja, jösses vilka mardrömmar.

Idag kom maken hem med en blombukett, det visar sig vara 20 år sedan det klickade mellan oss, något som däremot inte varit en mardröm.