Om oss


Korad,Tjh,Sph3,Ptrh3,LP1,Sv uch
Terahof Eagle Eye
”Gizmo”

Meriter:
Årets Brukshoffe2017
Årets Allround-Hoffe 2015
Patrullhunds SM 2018
Patrullhunds SM 2017
Patrullhunds SM 2016
Distriktets Allround 2015,2016,2017
Korad 488 poäng
Tjänstehund (Ptrh)
MH/MT
Tävling:
Spår: Elitklass-Godkänd 
Patrull: Elitklass-Godkänd 
Lydnad 3*1:a pris, LP I

Utställning:
Svensk Utställningschampion
Excellent och BIR
BIS-bruks 2:a

Avkommor:
Elliegårdens A-kull 2014

Presentation

Senaste inlägg

Visar inlägg från februari 2015

Tillbaka till bloggens startsida

Spöken

Jag jobbar helg och är dessutom inte riktigt frisk så det händer inte så mycket på hundfronten.
Men efter jobbet blir det iallafall en kort inomhus träning, för Gizmo är så charmig när jag kommer hem. Han hälsar, men tittar sen på mig och rusar in i sovrummet där vi brukar stänga in oss och träna. Tränar positiv apportering med belöning för gripande, har börjat med krypträningen igen och han kommer ihåg, men det jag vill är att han kryper med ett bakben i taget vilket han började slarva med i höstas. Träningen går riktigt bra nu men ute är han däremot ganska "kocko".
Husse rastar och Gizmo gnäller mot grannfrun även när hon inte har någon hund med sig. När vi kör förbi en "fågelskrämma" vid en infart så stormskäller han på den så att vi blir tvungna att stanna och låta honom kolla av den. Nog för att den såg konstig ut men jag tycker att är man snart 3 år borde man inte vara i "spökålder", men det är väl sista fasen till vuxen han går igenom.
När vi kommer ut från porten har någon lämnat en fotboll och han ska först skrämma den genom att ta ett skutt mot den men när den inte flyr tycker han den är läskig och blir lååång i kroppen för att kolla av den. 

Den fasansfulla fågelskrämman

Bra och dåligt

I morse delade jag och husse på odågorna och jag fick Gizmo på min lott, men han är faktiskt mer hanterbar när det är bara han och jag, än när Izi är med.
Maken hade dagens lunchrastning och han höll full uppsikt på ungtuppen men är bortskämd med lydiga Izi som nu tagit rollen som "gammhund" = Det betyder att man gör lite som man vill. När det kommer en kvinna med en hund struttar hon iväg för att hälsa och då börjar människan svänga runt sin lilla hund i kopplet. Tack och lov att det inte uppfattades som en bitleksak av Izi som kallades tillbaka av husse. När maken under kvällen ska hämta mig på jobbet passar han på att rasta dem medans han väntar och då får Gizmo syn på en hund och är omöjlig att tysta enligt husse som släpar iväg med Gizmo och gömmer sig bakom bilen.

På den mer fördelaktiga sidan kan sägas att båda mina hundar finns med på listan över de högst korade hoffarna. Vilket jag är mycket stolt över.

De 10 Hovawart med högst poäng på nya MT(alla Gk)

Namn Poäng
Bergenhovs Biest 511
Swedehof's Escalade 510
Mytologins Jolner Iv 510
Swedehof's Anglia 507
Swedehof's Holly 502
Swedehof's Alfa 501
Heziblos Lady Ferula 496
Bergenhovs Cata 495
Hässlehoffs Maya-Hondadoter 489
Mytologins Jotunheim Iv 489
Terahof Eagle-Eye 488

Träningskalas

Dags att ta sig ur lyckoruset och börja träna igen. Hade bokat kvällsträning inomhus med träningsvännerna och jag tog med mig den nyligen införskaffade "Hund-hinken" med nödvändiga attribut för uppflyttningsfika, samt en tårta.
Men först blev det några omgångar träning och Gizmo var med i svängarna även efter att han upptäckt att det var två löptikar i gänget. Vi passade på att träna koncentration och passerade en av dem flera gånger under fria följet. Gizmo var liiiiite splittrad men jag tyckte han gjorde det bra.
Gjorde även platsliggning där löptikarna befunnit sig och tillät inget nosande på golvet vilket han snabbt förstod efter några enstaka bevattningar med blomsprutan från en av vännerna.
Jag har ännu inte riktigt bestämt hur jag ska göra med lydnaden, börja med nästa klass eller fortsätta några till i Ettan för att få rutin. Provade hur som helst på lite fjärr som kommer i "tvåan" och det gick över förväntan men på "riktig" apportering har han svårt att inte lukta på golvet innan han tar apporten. Avslutar med tårtkalas och nu är Gizmo trött efter 1 ½ timmes träning och lägger sig och vilar men så fort löptiken rör sig sprätter han yrvaket upp.

 

Nya intryck

I går var Gizmo ganska trött efter alla intryck och krav och njöt av att matte tittade på honom med förnöjsamhet i ögonen. Idag var han dock samma illbatting som vanligt och jag bestämde mig för att ta honom på en fys-promenad med benmanschetterna. Han bryr sig inte om dem trots "full tyngd" utan traskar på som vanligt. Något han däremot bryr sig om är andra hundar, jag som hade hoppats att han skulle ha dämpats efter gårdagen, men han började låta så fort han såg en hund.
Tyckte dock att det gick snabbare att få honom att sluta så det kanske kan bli bra med enträgen träning. Vi mötte en hel del hundar och de som skäller eller gör utfall är han inte intresserad av, något jag tackar evigt saknade Atlas för, som alltid ignorerade sånt beteende och jag tror Gizmo lärde sig det. När vi gått halva sträckan runt sjön var vi framme vid fikastugan och liftarna till slalombacken. Vi stannade där en stund bland alla människor med konstig gångstil i pjäxor, hjälmar och glasögon, för att  sedan förflytta oss till slutet av backen där slalomåkarna kom swishande så snön yrde men det var inget konstigt tyckte Gizmo. 

När vi kom hem blev det klädbyte och iväg på kalas hos syskonbarn och min förhoppning var att Gizmo skulle vara lugn, men det är man inte om man är hos bästa människo-valpkamraten.
Så han och födelsedagsbarnet rev och slet i papper och kartonger tillsammans. 

Låt mig vara jag är trött

Tävling

Blev tidig uppstigning för att åka och tävla med Gizmo idag. Var bara restid på 1 ½ timme och det var riktigt njutbart att vara uppe så tidigt en vacker frostig vintermorgon. När vi svängde in på parkeringen såg Gizmo sin första hund och började gnälla och sen fortsatte han. Kände mig en aning besvärad och tror att en och annan drog en suck över vårt deltagande och några slet desperat i sina hundar när vi passerade. Vi fick startnummer 11 vilket kändes ok så att Gizmo hann vänja sig och då det blev 3 platsliggningsgrupper kollade jag vilka som hamnade i min grupp. Passade sedan på att stå med dem och prata så att Gizmo hade tid att varva ner och "flocka" ihop sig med dem. Visst tyckte han spånet i ridhuset luktade intressant men han skötte sig hyfsat på platsliggningen men på tandvisningen ställde han sig upp.
Jag har ännu inte någon riktig rutin på hur jag ska förbereda honom men nu fick han ligga i bilen en stund för att vila och sakna matte. Hämtar honom när hund 10 startar och det blir bara en positiv uppvärmning på några minuter innan det är vår tur. Känner att han är lite okoncentrerad och inte blir det enklare med störningen från elithundarna på andra halvan av ridhuset. Han pendlar i position, sätter sig snett samt fastnar på elithundens apportering i en sväng. Men sen är han med mig på läggande, inkallning och ställande och hoppet  så det är endast apporteringen som han trilskas med och jag "trär in apporten" som det står i protokollet. Jag tittar inte på betygen men jag har en bra känsla och känner att det skulle kunna gå vägen trots en 7:a på linförigheten. 
När de på prisutdelningen ropar fram en tävlande och säger poäng för första pris och de ännu inte sagt mitt namn,börjar det snurra i skallen.
Det visar sig att vi skrapat ihop 176 poäng av 200 möjliga och är uppflyttade till nästa klass. 
Såååå otroligt härligt och som bonus kommer den kvinna som paniskt höll undan sin lilla hund och står bredvid oss utan att bevaka "hemska" Gizmo, så nu var det hennes hund som var fram och nosade. Men hon har vänligheten att säga om än "lite förvånat" att: -Han var ju tyst och gick riktigt fint på lydnaden. Vi träffar även på en 11 månaders hoffe tik och hennes trevliga matte och nu får Gizmo äntligen hälsa på en annan hund. 

Trött kille vägrar lägga sig i bilen.

Oplanerat

Lite vårkänslor blandades med tävlingsnerverna på väg hem från jobbet,då det var plusgrader och en sol som värmde. Bytte kläder, packade hundväskan och tog med mig Gizmo för att träna för nu var det dags för en sista träning innan helgens tävling. Hade dock inte planerat, så jag åkte till en lokal i närområdet som vi brukar hyra men där var det utställningsträning så jag skulle inte hinna träna något innan
Men när jag sitter i bilen på väg att åka, börjar Gizmo gnälla och jag får en snilleblixt. Så klart ska vi inte alls åka därifrån, utan jag tar ut honom ur bilen och tränar kontakt och platsliggning när alla hundarna går förbi oss på väg till ingången. Oj, oj vad han hade jobbigt och jag kan inte säga att han var speciellt duktig men vi tragglade på och till slut orkade han inte vara uppmärksam på allt annat längre utan tittade bara på mig. När vi sedan lämnar är han lite 
slut i huvudet och han vilar 10 minuter medans jag går in på djuraffären. Min plan är att åka till klubbens rum och träna lydnad men jag väljer att göra det i p-huset istället för jag räknade med att han fortfarande skulle vara lite trött. Ack vad jag bedrog mig, han var så taggad och gjorde ett suveränt lydnadspass med en underbar attityd. Jag hoppas både han och jag kan upprätta den känslan när vi kliver in på planen på lördag för då blir det kul.

Bevattnad

Idag lämnade vi in bilen för reparation efter påkörningen och maken har jagat med ljus och lykta efter en bil där vi får ha hundarna. Jag var lätt panikslagen tills det löst sig, för utan möjlighet att ha hundarna i bilen blir det problem på hundträningsfronten och med transport till helgens tävling.
Hade bokat rum för lydnadsträning med en vän under kvällen då det var dags för genrep och Gizmo började tjuta redan när jag svängde in på parkeringen och jag tänkte att detta går aldrig vägen. 
Blev en hel del störningsträning både från vännens hund och deras träning samt en ny person i form av vännens respektive. När vi kom in i lokalen tryckte Gizmo ner nosen i golvet men blev då snabbt varse min nya strategi-vattensprutan som jag satt i handen på vännens "sysslolösa" make. Vi kan säga att Gizmo snabbt insåg att den där manicken spottade vatten så fort nosen var i golvet så mot slutet hade han fullt fokus på mig under platsliggningen. Lydnaden kändes otroligt bra och han höll koncentrationen trots att jag lagt ut extern matskål med pate, bollar och radiostyrda bilar. Mot slutet blev vi kommenderade och även om han var trött så höll han ihop fint, nått snett sättande, dåligt tempo på 7 meters inkallningen, bra ställande och läggande och tog apporten utan att fundera.

Naturligtvis är vår vattenspruta limegrön

Familjesöndag

En ledig helgdag med några minusgrader och sol är inte till för att slösas bort inomhus så därför skickade jag hundarna att väcka husse tidigt vilket han inte uppskattade. Packade ryggsäcken med fika till hundar och oss och drog iväg en bit från stan för att gå fritt i ett skoterspår. Gizmo fick sin "ryggsäck" för träning men också med en förhoppning att han skulle ta det lite lugnt. Det gjorde han dock inte utan galopperade omkring som vanligt trots tyngderna i klövjeväskan.
Husse är inte så rutinerad på det här med skogsrastning och framförallt inte vintertid. Så när jag säger att vi ska kliva från skoterspåret och plumsa ut i snön för att nå höjden inser han varför jag tyckte att han skulle klätt sig annorlunda. Sen kändes det extra bra som "payback" eftersom han skrattade gott när jag fastnade med ena benet nersjunken i en snöhög. Vi hittar en rotvälta och stannar där för en stund med kaffe till oss och grisöron för hundarna. Gizmo hoppar 
över det kullvälta trädet utan problem medans tant Izi går under samma träd. Blir en stunds bus där Gizmo får jagis av Izi trots att det är hon som har bollen. Ja, våra hundar är lite "konstiga" men härligt galna.


Gott & Blandat

Blev en skön sovmorgon, men till slut kom Izi och buffade på mig och tyckte det var dags att kliva upp för hon ville ha mat. Efter frukost tar jag med mig Gizmo och mina limegröna träningsväskor för att träffa en träningskamrat.
Började med ett stök-sök i koppel där min vän gått in på ett uppställningsområde och lagt sig.
Jag hade igen aning om vart och följde bara efter Gizmo, tur jag hade mina icebugs för det var bara att hänga med. Ser hur han vindar i luften men tvivlar ett ögonblick då jag inte ser några spår i snön, men så rusar han iväg upp på en snötäckt presenning och det är bara att följa med. Han får synintryck av toppen på en soptunna men stannar när han inser att det inte är personen han söker. Så står han och kollar av omgivningen men beslutar sig för att gå åt höger, förmodligen för att det luktar mer åt det hållet och han ser inte figgen som ligger under en stor parkbänk förrän han är framme och blir glatt överraskad. Det här var jättekul tyckte han.
Sedan figgar jag åt vännens hundar. Är sök figge åt den ena och spårläggare och "slutapport" åt den andra då jag gått ett spår på is och grus på inhägnat område och inte kunde gå ut utan att korsa mitt spår. Sedan åker vi och tränar lydnad inomhus och Gizmo var lika intresserad av golvet även idag. Men han fann sig snabbt och skötte sig när vi tränade men så fort jag "släppte" kraven gick nosen i backen. Är dock så glad att två hanhundar kan träna sida vid sida utan problem och det känns jätteskönt att Gizmo inte har några "hävda sig behov".
Platsliggning med störning av studsande bollar, leksaker som dras i snöre och godis på golvet gick utomordentligt bra. Tandvisningen är inga problem men det är bara att hoppas att domaren kommer fram till oss och inte vi som går fram, för annars vill Gizmo gärna hälsa. Tränade linförigheten med koppel och det känns som att han fattat att det även då är position som gäller. Ställande och läggande var inga problem men inkallningen blir inte så tempofylld inomhus på kort avstånd men han kom in och satte sig fot. Vi kom även på några nya alternativ på apporteringen och det kändes som det kan fungera åtminstone i lydnadsklass 1.
Som avslutning blir det en powerwalk där Gizmo har sina benmanschetter och sedan blir det en djupfryst färskmatskorv att gnaga på. 

Nöjd

Husse låg på soffan när jag kom hem så jag tog hundarna och drog iväg med dem. Blev en härlig långrastning med pannlampa i mörkret och Gizmo markerade "spöken" flera gånger eller mer troligt, att det var något djur i skogen.
Sen blev det en liten shoppingtur för att köpa något till min man men det blev en skitsnygg och trots 50% rabatt en dyr jacka till mig istället. Maken? Ja, han fick ett par strumpor.
Avslutade med en snabb lydnadsträning med Gizmo och fick mycket störning i form av ljud och folk då jag tränade i närheten av ett stort shopping centra. Men han hämtade sig fort och det blev en bra träning.
När jag kommer hem har maken lagat mat och tänt ljus så han får sin "fina" alla hjärtansdag present (sockarna) som tack för att han är en underbar make.

Äldre inlägg