Mitt hundliv

Så är då 2014 på väg att avslutas, ett år med både roliga och tråkiga händelser. Några av höjdpunkterna är Gizmo´s korning med otroligt bra resultat och att han blev godkänd patrullhund. Mindre roliga händelser är hans hjärnsläpp på sista tävlingen och framförallt att vår älskade Atlas lämnade oss.
Nu är det fokus inför 2015 med en fulltecknad tävlingskalender och planerade parningar för Gizmo´s del.   

Det har inte blivit så mycket tränat innan jul och nu när man är ledig är det 15-20 grader kallt så det händer inte så mycket. Izi är nöjd då hon får mycket mys med matte men Gizmo är understimulerad och försöker få igång oss alla. Eller så står han uppfodrande vid skåpet där hans leksaker finns. Vid flera tillfällen har han plötsligt kommit med någon av sina pipdjur då han lyckats putta upp dörren när den inte varit riktigt stängd. När man vrider om nyckeln är han där som en blixt även om han skulle sova i andra delen av lägenheten.

Julafton ställdes in då jag var helt utslagen i migrän men tack och lov var det juldagen som det skulle vara släktkalas hos oss. Först kom döttrarna och hundarna blev glada, och när sedan telefonen började ringa (vi har portlås) insåg de snabbt att det var storkalas på gång, men de skötte sig bra även om Gizmo ylade till en början. Som vanligt har Gizmo och syrrans dotter jagis. Det vill säga hon springer skrattade runt och Gizmo vandrar sakta efter, vänder sedan och möter upp henne från andra hållet. Smart kille ibland. 

Nog för att jag önskade mig en nyfiken hund.................... men Gizmo är överallt. 
Det låter mest, -nej, -låt bli, -gå därifrån, -flytta dig, här hemma just nu.
Gissa hur jobbigt det är när man julstädar, pyntar, plockar och har en bulldozer på 40 kg som bara ska fram och kolla. Nosen lååångt ner i julkartongerna, får tag i en girlang och springer sedan runt i en vild dans i lägenheten med den slängande efter sig. Tomtens skägg är så roligt att nosa runt i så det blir alldeles slemmigt. Sen får han allt att luta tills det rasar i skåpet med plastburkar där jag nyss staplat så fint. Stackars Izi får ta en del av hans tristess men som den omogna kvinna hon är tycker hon att det är kul att få röja runt med lillgrabben och fördelen med att han är så uttråkad är att han är extremt alert då jag engagerar mig och kör ett kort träningspass. 

Ibland blir det smärtsamt. 
Säger något till maken men då han inte riktigt förstår vad jag menar, säger han: Menar du Atlas? och Izi flyger upp och springer in i vardagsrummet. Det gjorde ont att se hennes reaktion och förvirring när han inte var där och det blev mycket tydligt att hon saknar honom. Han har ju alltid funnits där för henne. 
"It has been said, 'time heals all wounds.' I do not agree. The wounds remain. 
In time, the mind, protecting its sanity, covers them with scar tissue and the pain lessens. 
But it is never gone.
/ Rose Kennedy"

Annars är det mest julförberedelser, städa och pynta och inte mycket hundaktiviteter men ikväll blev det iallafall en mysig kvällsrastning både i skog och sedan förbi ängar och upplysta gärdesgårdar. 

Kommer hem från jobbet med en kasserad gångmatta och mannen säger att det inte är normalt att vara överlycklig över det. Men jag förklarar att jag nu kan träna kryp inomhus en längre sträcka på den, och han skakar bara på huvudet. Men varje dag blir det lite positivitetsträning med Gizmo och oftast stänger vi in oss och tränar. Men ibland får Izi vara med både som störning och konkurrens och är hon inte med sitter hon utanför rummet och gnäller samtidigt som hon utför det jag kommenderar till Gizmo. 
Ikväll följde husse med på kvällsrastningen och sedan blev det lite julshopping. När vi var klara blev det ett hårt spår i p-huset för Gizmo och det var en del svårigheter med vinklar och passage genom dörr samt trappor men han löste det även om han tyckte det var konstigt att han skulle gå före mig i en trapp vilket han aldrig brukar göra. 

Har varit en otroligt långtråkig vecka för jag har varit sjuk och då rösten varit svajig har jag inte heller velat anstränga den så det har inte varit någon inomhusträning. Men dock några rastningar på gräsytan nedanför vårt hus där Gizmo och Izi fått springa av sig lite eller leta upp sin mat som jag slängt ut för att aktivera dem. Dessutom hade de ett eget uppletande under en kvällsrastning i den närliggande parken då Gizmo börjar snurra runt ett träd för att sedan ställa sig på bakbenen mot trädet. När jag sedan lyser med ficklampan i grenklykan på trädet ligger där en läderbit och i nästa träd hittar Izi en snörstump så någon leker med sin hund och lämnar grejorna i tron att de är gömda.
Jag har också lagt ut alla leksaker på golvet inne och de har plockat fritt. Har roat mig med att titta framförallt på Gizmo, både för att se vilka leksaker han väljer men också för att se hans beteende i olika situationer. Det är ju alltid den sak som Izi har som är bäst enligt Gizmo och har hon ingen leksak går han fram och i stort sett stoppar in en i hennes mun för att få igång henne.
Hamnar en leksak under soffan har han lärt sig att sträcka in tassen och putta på den för att sedan gå på andra sidan soffan och hämta den.