Om oss


Korad,Tjh,Sph3,Ptrh3,LP1,Sv uch
Terahof Eagle Eye
”Gizmo”

Meriter:
Årets Brukshoffe2017
Årets Allround-Hoffe 2015
Patrullhunds SM 2018
Patrullhunds SM 2017
Patrullhunds SM 2016
Distriktets Allround 2015,2016,2017
Korad 488 poäng
Tjänstehund (Ptrh)
MH/MT
Tävling:
Spår: Elitklass-Godkänd 
Patrull: Elitklass-Godkänd 
Lydnad 3*1:a pris, LP I

Utställning:
Svensk Utställningschampion
Excellent och BIR
BIS-bruks 2:a

Avkommor:
Elliegårdens A-kull 2014

Presentation

Senaste inlägg

Visar inlägg från oktober 2014

Tillbaka till bloggens startsida

Monster

Halloween monstren har tjatat om tuggben hela kvällen

 

Mammas dotter

Husse åker till stora staden och det brukar vara han som sköter lunchrastningen när jag jobbar dagtid, så nu får jag ha hundarna med mig på förmiddagen men lejer sedan  bort dem till dottern efter lunch. Får efter en stund meddelande från dottern som berättar att det varit en incident med en annan hund  och jag hinner tänka en hel del under tiden jag ringer henne.
Det har kommit en stor hund springande från andra sidan gatan och gått fram till våra hundar som hon precis tagit ur bilen för att ta in dem hos sig. På andra sidan vägen står ägaren först kvar och ropar men som tur var lyssnar inte hunden för då hade brandbilarna som kom, nog kört över den.
Sen fortsätter det med:
-Alfons kom. Alfons här. Kom då Alfons. Nej Alfons. Fy Alfons.
Efter 5 minuter har människan fortfarande inte fått tag i hunden och säger då till min dotter: 
-Kan du ta dina åt sidan så jag kommer åt honom? (tror hon att hennes hund står kvar, eller hur tänkte hon där)
Nu är måttet rågat för min dotter som utbrister:
-Det blir lite svårt när din lösa jävla hund står MITT I MIN FLOCK MED 3 KOPPLADE HUNDAR.
Tack och lov gick det ju bra, ingen av våra är elak men jag vet inte om Gizmo skulle ha låtit bli att svara upp om den hunden hotat även om jag upplyst honom om att man inte gör sånt
.

Upplyst Gizmo

Valpbesök

Klockan ringde tidigt då jag idag skulle besöka Gizmo´s valpar och maken hade gett mig vägbeskrivning så jag lastar in alla hundarna och åker förväntansfullt iväg.
Här någonstans började dagen förändras.
Bilen beter sig underligt och jag stannar för att försöka utröna vad som är fel. När jag sedan meddelar uppfödaren att jag står i Hudiksvall och kommer att bli sen, får jag frågan: Vad gör du där? Det visar sig att makens vägval inte var det bästa utan mycket längre. Löser det akuta bilfelet med att backa!!!! Var troligen en sten som låg i bromsarna enligt min telefonsupport. Fortsätter nu färden men när det blir dags för att starta gps:en visar det sig att laddkabeln till den inte ligger i bilen. Tack och lov var den tillräckligt uppladdad så det räckte för att hitta hitta fram iallafall

Åhhhh, Gizmo blev alldeles nipprig av alla djur som vällde ut. Först två vackra hoffe flickor varav den ena var hans sommarflört och numera mor till hans illbattingar och strax efter kommer två små vita spetsar och små vita hundar är ju Gizmo`s absoluta favoriter. När sedan valparna kommer sätter han igång och ylar så att hela valpflocken bara sitter och tittar. 
Vilka härliga små charmtroll den ena värre än den andra, de hälsar glatt, biter mig i fötter och ben och mitt skadade finger med skena tror de enbart att jag har som en mini bitstock för deras räkning. Hinner med en stunds umgänge med uppfödaren medans de sover men sen är det full fart när det blir matdags.
På hemvägen märker jag av nattens omställning av klockan då det är mörkare än vanligt, jag är trött och det känns i både kropp och huvud att man gjort en dagstur på närmare 60 mil i bilen.


Skit-ruta

Vissa dagar är färgglada och roliga, andra dagar är grå och fasansfulla. 
Först skjutsar vi husse till tåget då han ska iväg på egna aktiviteter i helgen. Så kvar på perrongen står jag med 3 hundar och allt ansvar. Känns ovant!
Idag var det då dags att försöka göra av med lite av all överskottsenergi som "Unge Herr Tokfrans" samlat på sig. Men vädret var inte inspirerande då det regnade och jag försökte tappert skicka deprimerade sms till mina vänner för att träningen skulle bli inställd. Men tillslut insåg jag att det bara var att dra på sig regnkläderna och kliva i gummistövlarna för att träna.
Börjar med uppletande och vi gör bara en smal korridor med två föremål på rad. Gizmo hade full fart till slutet av rutan, hittar och plockar upp föremålet och kommer i full fart in mot mig.
Men någonstans på vägen, och nu handlar det om en ruta som kanske var 30 meter djup, kommer Gizmo på att den här leksaken var ny och intressant. Han stannar, men kommer sedan. Men när jag då belönar med hans boll, ja, då vill han hellre ha kvar det han hittade. Suck!
Nytt skick och han finner och kommer in med nästa föremål som då inte var lika intressant. Nu får han ligga bredvid rutan och se medans vännen kör sin hund för att bli lite taggad. Ha!
Visst springer han ut men stannar och pinkar, tar föremål och kommer in. Skickar igen och då sätter han sig och skiter. Tar in honom, taggar upp honom med fokus utåt och han tar två galoppsprång direkt åt sidan. Men nästa gång springer han hela vägen hämtar föremål och kommer med det.
Jag börjar fundera: Visste han var föremålet låg och ville dra ut på sin tid i "solen" eller var det tråkigt eller orkade han inte springa eller.....
Sen blev det en stund på lydnadsplanen och inte var han nån charmknutte där heller, men jag ville mest bygga glädje i träningen idag då vi inte tränat på länge och vädret var hemskt.
Det positiva idag var att han brydde sig inte om regnet eller blötan på planen. 

Inte dagens väder!!!!!! 

Nu händer det inte mycket!

Just nu hittar jag inte riktigt inspirationen att träna, vilket det finns flera faktorer till. Blä-känslan har återvänt och nu tillsammans med en förkylning och dessutom har jag fått domen på mitt finger som jag skadade för över 1 månad sedan. Måste gå 8 veckor med skena på fingret och det är inte enkelt att belöna som jag brukar i hundträningen. Nåja, det kan ju vara bra att bryta vanor.
Har jag svårt att träna utan någon "deadline" och nu har jag ingen tävling inplanerad utan säger något svävande som "någon gång i vinter".Det karakteristiska höstvädret med regn och blåst samt förkylningen har gjort att det inte blivit annat än inomhusträning men jag har hittat på några nya sätt och det är förvånande mycket man kan träna inne i lägenheten. Dessutom inser jag hur lite jag behöver prata och hur mycket Gizmo ändå förstår. Är väldigt rädd om rösten då jag är förkyld eftersom jag fick knutor på stämbanden och talförbud i 3 veckor när jag överansträngde rösten vid förkylning för några år sedan, och rösten är mitt arbetsredskap. 

Men så kom morötterna.................
En allmän fråga om varför man tävlar på ett hundforum gjorde att jag började fundera på det och plötsligt dök både tävlingsambitionen och inspirationen upp. 
Och trots att den uppfödare som nu har små Gizmo´sar hemma hos sig säger att de är
"odrägliga små odjur" så får jag två nya parningsförfrågningar bara denna vecka.

Någon i flocken har haft tråkigare än de andra och gör allt för att få busa och skolpolisen Izi talar om att man ska vara försiktig med gamla Atlas. Men gammelman är inte alltid oskyldig.

Vandraren

Har jobbat hela helgen och Gizmo har varit med mig på förmiddagarna. Har gått ut med honom varje rast och då passat på att tränat lite. Även om det är korta träningspass så blir det många små och det är så himla effektivt. Fördelen med att jobba i stan är att vi automatiskt får en massa störning av människor, barn, bilar, hundar, ljud. Blir så glad då han sköter sig och "håller ihop" men samtidigt begriper jag inte varför han inte gjorde det på tävlingen. Jodå, jag kommer att fortsätta älta det tills jag vet att problemet är borta.
På lördagen hämtade min äldsta dotter honom och han fick vara hemma hos henne och på söndagen tog yngsta dottern honom och förutom löptik i hennes område har hon katter så Gizmo var ganska trött på söndagkväll när vi hämtade hem resten av familjen från stugan.

 


Svamppromenad

Fredagen var en fripassdag då jag jobbar hela helgen och jag skuttade tidigt ur sängen för att hinna göra en massa roliga saker. Eller allt var kanske inte roligt men så fort jag tagit reda på tvätten, disken och dammet kunde det roliga börja. Blev lite träning med Gizmo som först fick se Izi tränas och belönas så när det sedan var hans tur var han väldigt på hugget.
Efter lunch var det dags för en skogsrastning med hundarna och denna gång fick även Atlas hänga med. Äldsta dottern som aldrig varit speciellt "hund-ig" eller någon friluftsmänniska ville också följa med och vi traskade iväg.  Även om jag hade som mål att vi skulle ta oss till mitt svampställe så tog vi inte raka vägen och det resulterade i att vi fann ett nytt område som genast lades in i minnet på "hjälp mig hitta -maskinen".  Dottern som aldrig plockat svamp blev snabbt fascinerad av denna sysselsättning och bajspåsarna fylldes i rasande takt. Även om Atlas är gammal så tycker han att det är kul att få ströva med och han hittar alltid enklaste vägen om det dyker upp ett hinder och han gör också några hoppsa-steg när Izi och Gizmo har jagis.
Var och rekade mitt svampställe tidigare i höstas och fick till min besvikelse se området massakrerat, dock av naturen och inte människor och maskiner. När vi kommer dit har jag inga stora förhoppningar men visst fanns det svamp om än inte i samma mängd som tidigare år och det var lite jobbigare att ta sig fram över alla stormfällda träd. Men de var bra att ha som sittplats när vi fikade och hundarna fick sina grisöron. När vi sedan är hemma igen är det en hel del svamp som skall rensas och torkas. När maken slutar jobbet skjutsar jag ut Atlas, Izi och honom till stugan men Gizmo däremot följer med mig tillbaka till stan. Resten av kvällen gör ingen av oss så många knop utan sitter mest i soffan och myser. 

Skäll

Har varit lite slö i veckan, jobbat många kvällar och inte orkat blogga då det inte hänt så mycket. Men under en förmiddagsrastning i veckan hör jag att det kommer folk med hundar som busar. Kopplar upp mina killar och kommenderar Izi att skälla. Min tanke är att de andra skulle få en förvarning om att vi också är i skogen, men trots den högljudda piken hade inte en av dem förstått att koppla sin hund så det var bara tur att h*n fick tag i pälsen. Sedan ställer sig två personer med sina hundar på en sida och den tredje personen på andra sidan stigen med hundarna stretande i kopplet och de försöker med lamt tjat få tyst på sina tokskällande hundar. Ser på Izi att dessa hundar litar hon inte på och när hundar skäller är till och med Atlas ointresserad, men Gizmo han gnäller och vill ändå fram.
Jag v
ar väl inte på mitt allra solstråligaste humör så jag brinner av på Gizmo och säger åt honom att vara tyst, varpå han tystnar. Men de tjatande småhundsägarna har säkert en del synpunkter som jag inte ger dem någon chans att framföra. Jag frågar om de tycker det är smart att ställa sig på varsin sida om stigen och så undrar jag varför de tycker att det är jag som ska passera med mina tre stora hundar på totalt 100 kg när de har problem att kontrollera sina 15 kilos hundar.
Men jag samlar mig och skickar Izi på att gå före och Gizmo får kommando att "gå bakom" och så fort vi passerat skocken med "idioter" börjar jag belöna och busa med mina och nu går deras hundar upp i limningen. Åh, så skönt det är att få vara lite elak ibland. 

Vaccin mot Blä

Har man bara tillräckligt tråkigt så tar man tag i det som känns jobbigt så det blev en träff med träningskamrater för hundträning på klubben ikväll. Då jag hade med mig Izi började jag strategiskt med henne och hon fick leva ut hela sin "jag är så lycklig" repertoar genom att skutta, skälla och vara galen. Det skötte hon med glans och med tanke på hur länge sen det är som jag tränade henne så måste jag säga att hon höll position och utförde momenten otroligt bra. Vet däremot inte om jag kan påstå att "Herr jag är en cool kille" blev speciellt avundsjuk men jag jobbar på det. Trots att det var fler som tränade var han inte störd utan gjorde det han skulle även om jag nu jobbar på att få honom lite närmare mitt ben i fria följet.. Blev mycket fotgående med svängar och jag inser att när jag tränar är det nästan alltid utan koppel vilket kan vara en orsak till hans beteende på tävling. Sedan är vi ofta flera på lydnadsplanen när vi tränar, vilket man inte heller är på en tävling. På apporten hade han jättebra tempo och tog den på en gång trots att den var slemmig men nu får jag tugg istället. Nåja, just nu tar jag hellre det än att han ratar den.
Hoppet tycker han är jättekul även om han ibland sätter sig lite nära hindret på andra sidan så hoppar han tillbaka. På platsliggningen var det en del nosande både på marken och i luften till en början men sen skötte han sig och ingen rumpvickning. Innan vi avslutar prövar jag rutan som vännerna använt då han är lite nyfiken på den och vissa saker verkar han snappa fort.
Rutan var ett helvetes moment med Izi men Gizmo förstod snabbt. När vi sedan avslutningsvis står i ring men träningsvännerna så har min ärthjärna plötsligt bara ögon för matte. Så nog f-n vet han vad som lönar sig för han satt i bästa "Izi-stil" framför mig och ignorerade de andra hundarna. 

Izi är såååå duktig

Blä

Jag som älskar den vackra hösten har tappat sugen......................
Kan inte komma på någon orsak till Gizmo´s beteende på lydnadsplanen så jag vet inte vad jag ska jobba med att förändra. Inte blir det bättre med ett skadat finger, dåligt väder och att tävlingssäsongen är slut.
Helgen har tillbringats i stugan och jag har knappt tagit mig ur sängen förrän jag har slagit ner betonghäcken i soffan. Men det har resulterat i att jag nu har sovit mer än tillräckligt och det har blivit en massa mys med hundarna så nu har jag haft så tråkigt att jag har behov av att gör nått. Tråkigt har även hundarna haft det och framförallt Gizmo som så fort tillfälle ges retas för att få jagis.

Äldre inlägg