Mitt hundliv

Så skönt med egen tomt där hundarna kan göra ifrån sig när det är sånt här regnväder. Atlas tar inte många steg ute i regnet innan han är färdig, Gizmo är också relativt snabb men Izi förstår inte varför de skyndar sig. På eftermiddagen får de följa med till affären och det blev en rastning i skogen så de får röja av sig. Även om det är fin skog så skrapar naturligtvis Gizmo upp såret på sitt framben igen men det var det värt om du frågar honom för det är så kul att få springa. 

Senare på kvällen blir det uppehåll och jag tar Gizmo och åker och tränar lydnad. Han visar knappt intresse för den nya hund som kommer ut på planen utan väljer mig och jag belönar honom rikligt. Det blir följsamhet, vändningar, tempoträning och apportering. Hade tagit metallapporten och han luktade på den innan han grep men bra tempo och inget omtag. Han går jättefint i position och följer bra i vändningarna. Han kommer ihåg "spring runt stolen" träningen även om det är länge sen jag körde den och får upp bra tempo. Efter det farfyllda träningen växlar jag till platsliggning med utsikt över den andra hundens träning och efter endast en tillsägelse slutar han lukta på gräset och tittar mer på mig än hunden som tränas.
Mycket nöjd åker jag självklart fel när jag ska till skogs och träffa en kurskamrat men tillslut blir det patrullering med vind och ljud. Även här har Gizmo en kanonträning och tar först vind på ljudfiggens spår, och sedan ljudet klockrent. När vi fortsätter börjar han vinda men bestämmer sig för att göra nr.2 men när han sitter där med krökt rygg ser jag hur han håller fast vid vinden och när han är klar vill han genast följa upp doften och vi går mot jackan som hänger i skogen. Går ut på vägen och börjar nu patrullera tillbaka och han tar ljudet bra även denna gång och belönas med bus och fina köttbitar jag stekt åt honom. Går nu tillbaka till starten och avslutar träningen med en stillastående bevakning där ljudfiggen kommer gående mot oss och visst vill han iväg och det kommer nått gläfs men han håller intresse mot ljudet hela tiden. Lyckliga, glada och trötta återvänder vi till stugan .

Blir många slöa dagar inomhus i soffan (om det finns plats) då det antingen regnar eller är så förbannat mycket "smådjävlar" så man inte kan vara ute. Men i eftermiddag kände jag att jag inte klarade av mer och tog Gizmo med mig och åkte in till stan för att hämta hundmat. 
Stannade på en skogsbilväg för att rasta och även om det regnade gick vi på en upptäcktsfärd och på väg tillbaka är Gizmo väldigt "uppbjudande" och vi bus-tränar, vändningar, halter, ställande och backa och vi har jättekul trots vädret. När vi är vid bilen får jag en ingivelse och trots att jag inte är klädd för det så börjar jag stega ut i skogen och göra en uppletanderuta och blir blöt om både skor och byxor. Gizmo har duktigt suttit kvar vid skogsbrynet och väntat och nu sätter jag på honom tjänstetäcke och skickar honom att leta. Oj, vilken fart och engagemang, men när han hittar första föremålet står han villrådigt kvar med det i munnen tills jag ropar. Men nästa föremål levereras direkt med full fart.
Tror att även han har haft lite tråkigt och uppskattar aktivering.
Åker och handlar och lägger sen ett hårt spår i p-huset. När han får ta det går han med driv framåt och missar första "apporten" en 50-öring. Men resten av tändstickorna, 50-öringarna och papperstussarna markeras. Han tittar upp och vädrar i luften när det kommer några gående men tar upp spåret igen. Visst är han lite yvig i vissa vinklar och vill gena ibland men jag är mycket nöjd. 
Nu är det en ljus härlig kväll utan regn och jag vill träna hund hela natten, men husse väntar i stugan och så får jag höra att det är enormt med "småsvea" på klubben så jag åker till stugan igen, nöjd med vår korta men upplyftande tripp.

Om gårdagen var en glädjens och framtidens dag så förbyttes det idag till sorg när min syster fick ta bort sin älskade Caiza då hon blev akut dålig. Detta lilla gula yrväder som jag och syrran hämtade på min födelsedag för nästan 11 år sedan.
Denna retriever hade inte en aning om att hon skulle vara mjuk i munnen utan hon höll hårt i leksaken och gjorde en mycket hedervärd mentalbeskrivning. Atlas var dryga året när hon dök upp och han var övertygad om att hon var guds gåva till honom och de var som ler och långhalm.
Efter några år dök Izi upp och nu lärde Caiza henne allt om hur man lekte kamplekar och de kunde springa i timmar med en leksak mellan sig. Hon fick även lära Gizmo att vara hänsynsfull mot gamla damer och han älskade henne.
Vi kommer att sakna henne men minnas alla härliga stunder.

Så är det då dags att inse att min "lilla" Gizmo vuxit upp och blivit en läcker ungpojk och flickorna samlas i klasar när han hänger vid djuraffären och innehar häftiga prylar som apportbockar och spårselar, haha. 

Det är nu klart att han ska paras nästa vecka med Elliegårdens Xilly 

Första dagen på semestern med hyfsat väder och det blev några korta lydnadspass på tomten med Gizmo. Han är väldigt alert och rolig att träna med, men på krypet har han däremot börjat slarva och antingen tar han skutt eller ger upp och lägger ner huvudet. Men träningsomgång två gick det bättre så det är väl bara att traggla på. 
På eftermiddagen åkte jag in till stan och bytte till grönkläder för att åka på patrullkursträning i grannstaden. Hamnade i bilkö vilket jag som norrlänning inte är van vid men efter några mil är det min tur att ta mig förbi orsaken till köerna, nämligen långtradare med bred last. Så trots att jag var ute i mycket god tid kom jag sent och kvar hemma stod ryggsäcken med de attiraljer jag behöver.
Slet med mig filten ur bilen och litade på att det inte skulle vara något problem att koppla  upp Gizmo med läderkoppel. Skönt med att ha reservgrejer även om maken ondgör sig över allt som dräller i bilen. 
Vi är på ett helt nytt ställe och Gizmo är otroligt facinerad och luktig. Så när det är dags för patrull är jag inte säker på om han kommer att jobba men det gör han och jag hinner se hur han får en vindpust från ljudfiggen. Gör strax efteråt en halt och får en klockren ljudmarkering men åt fel håll...... det kommer en människa gående en bit bort och jag berömmer och vi gör om. Nu tar han figgens ljud och jag hinner knappt berömma förrän han kastar sig iväg och jag styper i backen.
Fortsätter patrullera men när vi kommer ut på skogsbilväg tycker han att det är slutpatrullerat, påminner om "pass på" och då går han fint även där. Får en flyktig vindmarkering som jag senare kan härleda till nästa figurant som ligger nästan 200 meter därifrån. Går vidare och får plötsligt en ljudmarkering och strax dyker det upp folk gående på vägen. Två extra ljudfiguranter har vi fått och det är härligt att se att det fungerar också i den oplanerade verkligheten. När vi sedan passerar den tänkta vindfiggen som han tidigare inte kunde "fästa på" så har vinden vänt och det blir ljud istället. Gizmo tar det även om det till att börja med inte blir en "slita med matte" markering vilket kan bero på avståndet för jag stegar upp 85 meter på väg tillbaka till stigen. Idag hade vi inlejda figgar som hundarna aldrig träffat och det bekom inte Gizmo det minsta utan han rusade fram, lekte, kampade och käkade köttbullar utan betänkligheter. 
Trots stukad handled och brännskadade fingrar efter kopplet så är han ikväll mattes ögonsten.
 

Var hyfsat väder på förmiddagen och vi passade på att röja undan lite sysslor i stugan. Blev även en "pyssla om hundarna" stund med öronrensning, kloklippning och pälsvård innan det var dags att åka till stan för hundträning. Handlade ny pipleksak och hundförband på en bilaffär som är billig på det. Blev även snabbmat innan det var dags att träffa sökgänget för träning och jag hade en ny plan efter gårdagens bakslag. Börjar med signalövning och Gizmo vill även idag driva framåt men när han sedan tar ljudet kastar han sig snett bakåt mot figgen och jag hinner berömma och släpper kortkopplet så han får dra iväg. Han får på en gång "vansinniga figgen" som skuttar och tjoar i belöningen. Ute på stigen igen tar han snabbt vinden, lyfter på nosen, ställer sig på bakbenen och vädrar och jag släpper iväg honom. Nästa är ljud igen och han tar det men vänder sig åt fel håll så jag väntar ut honom och strax gör han ett snyggt byte när han hör ljudet igen. Mitt i sidbytet berömmer jag och han får dra iväg och även om han tappar ljudet och det blir en sökövning så är jag så nöjd med hans markeringar ikväll. 6 timmar senare är jag på väg tillbaka till stugan och vid midnatt gör jag Gizmo´s rastning och det är så facinerande ljust

Efter en förmiddag i stugan åker jag in till stan för hundträning. Började med en stunds lydnad på klubben och Gizmo var med på noterna. Han gick bra på fria följet och framförgåendet men det vi la krut på idag var kryp och tempo på sättandet samt hoppet. Inga skutt på krypet lite bättre tempo på sättandet under tempoträning. Hoppet hade jag preparerat med en reflekterande solskyddsfilt men det brydde han sig inte om. Däremot funderar han innan han sätter sig efter uthoppet. Får klura mer på hur jag ska lösa det. När jag hjälper en träningskamrat med vittringspinnar ringer min dotter och har tappat nyckeln till sin lägenhet  så jag får åka och lämna hennes reservnyckel. 
Sedan är det träff i skogen för kvällens träning och vad jag inte saknat dessa jä-la små knott som anfaller i miljontals. Vi börjar med att gå spår åt varandra och jag får med mig en hundpejl för att en av träningskamraterna vill kolla upp kapacitet och räckvidd, tack och lov. För där står jag i skogen lika vilse som vanligt men kan då ringa hundpejlsägaren som kan styra mig rätt. 
Medan spåren ligger till sig kör vi patrullering med hundarna och Gizmo är först ut. Då jag rastar honom tar han vind på ena figgen och när vi senare står och väntar på start tar han figgen igen
När det då är dags för uppstart tar han ljudet men då jag inte stöttar släpper han och vill framåt på stigen och försöker vinda. När han än en gång visar intresse för ljudet får jag direktiv att stötta och se nu drar han på och vi går ut till figgen. Figurant nummer två ska han ta under patrullering men det visar sig att den första markering han gör är på spår men nästa markering är dock riktigt bra. Efter att jag figgat för de andra hundarna får Gizmo ta sina spårupptag och det var inte några problem. Nu följer jag med den stackare som ska ta det spår jag lagt och hunden gör det så bra och jag kan gå bakom och läsa lite reaktioner och framförallt fnissa när matte kliver ner i samma sumphål som jag besökte när jag la spåret.

 
Blöt spårläggare

I morse var det fint väder men strax förbyttes det till regnmoln och hällregn, sedan har det fortsatt att växla mellan bra-mulet-regn resten av dagen. Hann med några korta lydnadspass på tomten när det var uppehåll och Gizmo är väldigt taggad att träna. På eftermiddagen var det planerat för bevakningsträning men mörka åskmoln tornade upp sig så vi ställde in träningen. Några timmar senare var det än en gång bra väder och jag passade på att åka iväg och rasta de understimulerade hundarna i skogen. När jag parkerade bilen såg jag jättefin skog och kunde jag motstå att lägga spår som fick "ligga till sig" medans vi gick en sväng. 
När det var dags att ta spåret satte jag Izi vid starten och släppte på Gizmo som drog iväg och spårade med bra drag i linan och gjorde fina vinklar och markeringar av apporterna. När vi kommit halvvägs visslar jag på Izi som nu får rapport-spåra oss 400 meter. Gizmo kollar upp från spåret när hon kommer men väljer snabbt att fortsätta spåra. Tanken var att växla hund i spåret men då Gizmo fortfarande är motiverad väljer jag att koppla Izi och hon får flåsa Gizmo i baken resten av spåret. 
Tillbaka till bilen och släpper ut gamla Atlas för att han ska få frispåra och kolla vad vi gjort och han tar upp spåret och skuttar iväg och jag går efter. Men denna gång ger han inte upp efter 100 meter som han brukar utan försvinner iväg. Han är ju 12 år och väljer vad han vill höra så inte bryter han för att jag ropar utan han tar hela spåret och kommer efter en stund ut vid slutet. Finns bara motivationen orkar även en gammal soffpotatis.

Dubbelspårande
 

Nu är det semester och hundarna är så nöjda över att vara i stugan och få gå ut och in som de vill och rastningarna sker i stora skogen. Det blir mycket bus och röj både på tomten och i skogen och annars bevakar hoffarna sina ägor från bron.
Midsommarafton firades med släkten och då vädret inte var så bra satt vi inne i svärföräldrarnas stuga och hundarna skötte sig jättebra bland ett dussin människor varav några barn. 
Blir korta, men många träningspass på tomten med Gizmo där vi mest tränar på krypet.

Förberedande packande inför midsommarfirande i stugan under förmiddagen och sedan en lunchrastning i parken hemma. Jag filmar när de röjer runt som bäst när jag plötsligt hör jag ett desperat skrik och ser en tax som kommer skuttande. Får stopp på mina med telefonen fortfarande i handen (därav ljud men ingen film) och väntar på att kvinnan ska ta reda på sin hund som tack och lov inte kom ända fram.
Hade varit svårt att hålla alla tre ifrån att lukta av den lilla limpan. Men när människan fått tag i sin hund kommer de gående mot oss och stannar sedan och tittat när Gizmo sjunger serenad och jag försöker få tyst på honom. Ja, ja, det var säkert intressant. Jag är iallafall stolt över mina hundar (förutom ylandet) och kul att höra hur pass lugn jag låter.

Sedan får hundarna vara hemma medans jag åker och köper present till äldsta dottern och bestämmer träff med en arbetskamrat som ger en begagnad kyl/frys till oss då våran i stugan har gått sönder. Sammanstrålar med maken för att lasta den och han har tagit med kläder åt mig då jag sen ska direkt för att hjälpa till och gå ut spår på klubbens tävling. Behöver inte vara kvar som spårmottagare utan kan åka hem för att mata hundarna.Tar med Gizmo när jag far till klubben för att lämna spårsnitslar och passar på att störningsträna. Han skötte sig otroligt bra både gentemot andra hundar (inget gnäll) och framförallt var han jättekul när vi tränade. Visst var det segt sättande på hoppet (måste lägga krut på det) men bra tempo på inkallningen, snygga ingångar, snabba lägganden och framförallt linförigheten och fria följet kändes superbra.

Spårläggare följer snitslar