Mitt hundliv

Igår kväll skjutsade vi ut husse, Atlas och Izi till stugan och sen åkte jag och Gizmo tillbaka till stan.
I morse var Gizmo snabbt rastad och det blev tid över för en stunds lydnad på en parkering vid en företagsfastighet. Där fick vi gratis störning i form av en bjäbbande hund i en parkerad bil. Sedan fick Gizmo följa med och vara i bilen i p-huset en stund och det blev rastning och lydnadsträning när jag hade rast eller "papperstid". Sen kom äldsta dottern och tog hand om honom och han fick följa med på hennes löprunda.
Får tillbaka en relativt trött kille när jag slutar jobbet. Har förberett med hundkläder i bilen och byter om för att åka till klubben för träff med andra hundidioter på valborgsmässoafton.
Börjar med platsliggning och nu är han ovanligt stökig, nosar, tar ett krypsteg för att nosa mera, huvudet går runt för kontroll av omgivningen. Men han visade inga tendenser att kliva upp.
Senare blir vi kommenderade genom alla moment och jag tyckte nog det var rätt ok förutom ett kort hjärnsläpp vid apporteringen. Han drar iväg så fint, plockar apporten men blir sen stående 10 sekunder och verkar fundera, vad var nästa steg, innan han kommer in med apporten. 
Problemen uppstår vid budföringen. Tjoho, jag springer mot "domaren" på sidan eller jag tror det var apporten jag skulle hämta. Hans gör sin snabbaste, snyggaste apportering någonsin.
Gör om och nu slänger han ner rumpan hos mottagaren men väntar inte på kommando utan springer tillbaka till mig på en gång. Provar igen och tillslut får vi till det hyfsat, han får godis och sedan massor av bus. Mottagaren har själv en kampglad hund och är härdad, nu går Gizmo igång och de lattjar i närmare 10 minuter. Jag utropar kärleksförklaringar till den kampglada figuranten men h*n påstår att det inte var från mig man önskat sig att få höra det. 

Blev litegrann av en vilodag idag efter helgens aktiviteter för Gizmo. Maken åkte iväg till huvudstaden i morse och jag fick ta alla hundarna själv och jag upptäcker hur enkelt det är när man är två. Tack och lov började jag senare och kunde rasta av dem under förmiddagen så de skulle vara lite trötta. När jag är på väg tillbaka till bilen kommer det en man gående på andra sidan planen och plötsligt drar Gizmo iväg. Mannen står still och...........Gizmo slänger sig in i fotpostion. Oj,oj tror jag tränat budföring med okända för mycket. Gamlingarna sätter sig och väntar på mattes utbrott och när jag står och skäller på min hund hör jag mannen ropa. Är det ok att jag rör mig? 
Sen har karln mage att säga: Vilka duktiga hundar du har! Jag skrattar och förstår att han driver med mig.
Nä, jag menar det, hunden kom ju när du ropade och de andra sitter bara och väntar. Jag stammar och tackar. Vet inte om jag ska  kvalificera människan som jubelidiot, snäll  eller  nått annat.

Hade bett äldsta dottern att rasta hundarna under eftermiddagen och kvällen samt mata dem. När jag slutade 21:15 var det snabb promenad hem för klädbyte och möte med annan galen träningskamrat. Izi fick agera störning åt vännens unghund och vi genomförde platsliggning där Izi gjorde en jättefin fjärr på platsliggningsavstånd samt en inkallning och vännens hund låg kvar.
Sedan var det Gizmo´s tur och nu tog vännen ut sin gamla hund och agerade samma störning och Gizmo låg kvar även sen när de gick snäva cirklar runt honom. Men visst gick nosen och huvudet på honom. Efteråt blev det lite lydnadsträning och sedan en sen kvällsrastning i skogen med alla tre.

Varför ska man ligga i en biabädd....
 

Lördag började med packning av bilen och sedan en resa på 20 mil för att besöka en utställning och exteriörbeskriva Gizmo. Hade gått om tid till att börja med men sedan krympte den när jag inte hittade hallen där vi skulle vara. Vi var 6 stycken och jösses vilken tid det tog då domaren var extremt noggrann och det tog 40 minuter för varje hund och vi var sist. Men vi lämnar tillslut stället med ett papper som säger, godkänd exteriör på Terahof Eagle Eye.
Åker tillbaka till patrullkursen som är lördag till söndag och hundarna ska denna gång även träna på bas med övernattning. Gör i ordning Gizmo´s plats och bur för att sedan i skymning sätta oss på "fast bevakning" med alla i gruppen. Detta var första gången för de flesta av hundarna men de andra hade ju jobbat under eftermiddagen medans Gizmo legat i en ishall och väntat på att bli granskad och tillbringat resten av dagen i en bil. Japp, han var laddad och ryckte omkull mig för att sedan släpa mig fram och tillbaka och drog igång andra hundar.Tydlig markering men sen började det skällas när "någon" kommer gående ur skogen. Det blir en repetition och nu är Gizmo mycket lugnare, markerar men kastar sig inte ut i kopplet, är tyst och granskar den som kommer gående. Efter kvällsmat och middag blir det en rastning och sedan är det kväll och jag lämnar honom i basen uppkopplad med kedja. När jag senare har mitt vakpass på morgontimmarna upptäcker jag att han håller på att strypa sig genom att snurra kättingen, som i sin tur snurrar halsbandet. 
Under söndagen börjar vi med att snitsla upp och planera en patrullsträcka för att sedan köra igenom lydnaden på hundarna. Idag fick jag tävlingspanik då han inte kunde sitt paradnummer, framförgående.
Han gick knappt ut till att börja med och det blev dubbelkommando. Hoppet verkade vara insmetat med något intressant för alla hundar oavsett kön stannade och luktade på det. Nåja vi har ju ett par veckor att nöta, repetera allt. När det sedan var dags för patrullering gick han och jobbade  på en gång även om jag inte "startat" honom. Han tar båda figgarna på ljud även om det kommer en svag vindmarkering på den ena när han har fokuserat på ljudet. Idag drog han inte heller omkull mig. Jag figgar för resterande hundar och strax efter lunch är vi klara. Efter lunch, städning och inpackning av grejor i bilen lämnar vi i förväg. Svänger av in i skogen då vi är två timmar tidiga och sätter oss i en sluttning där Gizmo får sin ratade morgonmat och sedan är det gemensam vila för honom och mig. Efter 1 timme åker vi vidare och nu är det simträning för Gizmo´s del innan vi anländer hemma. 

Usch vilken fredag kväll. 
Efter jobbet blev det en promenad i vårvädret medans husse handlade inför helgen men sen var det bara en massa måsten. Packade inför helgens alla aktiviteter som patrullkurs, utställning och simträning och byggde om i bilen så att stora hundburen fick plats.
Packade även 60 kg hundmat vilket tar några timmar, bar ner det i källaren och lade det i frysarna och sanerade sedan badrummet som såg ut som ett blodbad. Varje gång jag står där och slabbar, väger och bär hundmaten tänker jag: Är det värt det?
Så ikväll räknade jag på det och Ja, det är värt det för vi sparar 11 000/år.
Men nu har jag packat klart,  hundmaten är packad och maken lika så ;-)

Jag tar morgonrastningen med Gizmo och han är fort klar så vi hinner träna också. Tycker nog att de moment vi körde igenom gick riktigt bra med tanke på att vi tränade på en parkering med mycket rörelse, några bilar med hundar som skällde och vaktmästare i konstiga kläder som vandrade runt. Sitter sedan på jobbet och längtar ut hela dagen då det är jättefint väder och plötsligt händer det. Det är lugnt på jobbet och jag får godkänd den ledighet jag sökt och dansar snabbt iväg. Hem byter om och bestämmer träff med träningskamrat för att lägga spår innan kvällens kurs. För en gångs skull får vi tid att sitta och prata medans våra unghundars spår ligger en stund. Gizmo tar upp spåret som är lagt på en lägda med mycket störningsdofter och har ordentligt driv i spårandet. Markerar apporten om än liite tveksamt, det luktade ju inte alls matte eller vår bil. Han går för långt i första vinkeln men går genast tillbaka fortsätter spåra och markerar nästa apport direkt. Strax innan Gizmo skulle gå på sitt spår ser vi en hund korsa slutet på hans spår och det märks på honom när han hittar hundens kissfläck. Skönt att veta vad det berodde på och kunna tillrättavisa honom. Han släpper doften och tar spåret igen och finner strax slutapporten. Åh, så skönt.
Nu är det träningsvännens tur att gå med sin unghund och det går också bra och även där visste vi att en person passerat strax innan slutet och kunde vänta ut när hunden kollade av det oplanerade förledningsspåret. 

Nu åker vi till kvällens kurs och där blir jag kommenderad av tävlingsledare, har "publik" av kursdeltagarna och på planen bredvid var det rallylydnadskurs. Det gick väl inte riktigt så bra som det skulle kunna gjort men nu hade jag möjlighet att kolla om han höll ihop utan belöning och med störningen. Var dålig att värma upp honom och fick en kråka i halsen på läggandet så där får jag ta på mig att han blev tveksam. Andra läggandet tycker jag var bra. Synd på det slarviga avslutet på framförgåendet som jag annars är jätte nöjd med och en bra inkallning. Apporteringen var väl ok även om han stannar till och nosar och andra återhoppet och ingången var fin. Träningstävling Härligt med motljus och långt avstånd, haha

Avslutar med en exalterad Gizmo som på budföringen vid kommando "marsch" börjar skutta runt mottagaren istället för att springa till mig. Repeterade det senare med träningskamraten och det var inga problem så jag hoppas det var tillfälligt.

 Toker!!!

Börjar morgonen med en rastning på nytt område för gamlingarna och Gizmo får visa sig på styva linan då han varit där och tränat bevakning och känner till området. Väl tillbaka efter promenaden får de gamla hoppa in i bilen och jag hinner med att träna framförgående, linförighet och ingångar med Gizmo innan det är dags för dagens simträning. Han vill knappt kliva ur bilen och idag var inte ens vibb-plattan intressant som han brukar uppskatta. Men sen går han tack och lov snällt uppför rampen så jag kan "slänga" i honom. Nu utökas simtiden för honom och vilotiden minskas och trots det, var det idag mer kraft i simtagen så nog bättrar han på konditionen och muskelmassan. Blåser honom torr på plats och sen blir det täcke på en stund så han inte blir som en fluffboll i pälsen. 
Senare på kvällen efter jobbet blir det en  träning i sovrummet och förutom en vickande rumpa på "platsliggningen" så hade jag inget att anmärka på. Men träning hemma utan störning är ju alltid enkel så vi får se imorgon på kursen vad som ramlat på plats. 
I måndags gjorde en av Gizmo´s bröder sin appell tävling och blev uppflyttade. Härligt! Dock är jag lite avundsjuk då de har egen privattränare i form av uppfödaren. En av systrarna klarade av både appellen och lydnadsklass 1 i höstas, men tjejer är ju sååå mycket bättre, eller?
Ok, jag erkänner. Vi har anmält oss till en appell tävling i maj så nu har jag PANIK
 

Man brukar säga att jag gör det en "annan dag" så idag gjorde jag litegrann av allt. Började med tidig uppstigning och transport till "grannbyn" 5 mil för att vara med på patrullkursen. Gizmo sköter sig i basen och även om han försöker kurtisera så är det mer kroppsspråk än sånger numera. Jag börjar figga och vissa dagar är det härligare än andra att vara figurant och idag var en sådan dag. Då vi idag tränade hundarna på vindmarkering behövde jag inte alls vara alert utan kunde ligga i den mjuka mossan och njuta av den värmande vårsolen och bara vänta in hundarna. Vi är sist ut på patrulleringen idag och nu är han alldeles för "taggad" och så får han stå och vänta, lyssna och ser när figgen flyttar på sig.
Vind har vi inte tränat men han gör en fin markering men det visar sig vara av en gammal lega så vi går tillbaka till stigen och nu får han in rätt "buse" och belönas rikligt av figgen. Nu är han med på noterna och tar nästa vindfigge omgående. Tillbaka till basen för vila och korvgrillning/fika för oss hundförare. Nu sitter vi där i solen, vid havet, i eldröken, med magen full i korv och hamnar snabbt i nått paltkoma. Nåja, vi får rycka upp oss och nu blir det den sedvanliga ljudmarkeringen. Denna gång markerar han ljudet/figgen men går sedan snett uppåt istället för åt figgens håll. Jag väljer tillslut att följa med och han gör själv halt, lyssnar igen och vinklar nu mot figgen. Funderade en stund på detta och tror mig veta varför. När vi vid tidigare väntan stod vid den platsen såg han figgen gå omkring dit han nu gick först. Men när han väl bestämt sig så håller han på att slita handen av mig när han drar iväg. Han fångar den flyende figgen och matte är glömd och medans jag försöker ta mig fram i skogen med en "draghund" i koppel snubblar jag ett antal gånger, fastnar mellan stenar och ramlar. Ont i knä och skenben, har ett antal skrapmärken och har även blåmärke på karatesidan av handen av kopplet jag trätt över handen i förhoppning om att kunna hålla i min hund vid markering.
Så jag är väl inte helt nöjd med dagens utdelning.
Stannar på väg därifrån och tränar lite lydnad innan det är dags för eftermiddagens simträning. Han är inte helt lycklig av att måsta kliva i vattnet och tar inte i fullt ut i simtagen och har samma desperata klohäng vid bassängkanten som vanligt. Nu har jag en slagen hjälte med mig hem som står och somnar när jag blåser honom torr med fönen. Men några timmar senare är han alert igen och när det är dags för kvällsrastningen passar jag på och kör ett kort lydnadspass. Han var lite seg till en början och jag började misströsta men strax kom han igång och sen var det jag som gav upp.

Påskafton: Klev upp matade hundarna och gjorde mig i ordning då det var planerad hundträning, vad ska man annars fylla ledigheter med. Tog med Gizmo och åkte iväg, tyvärr var det i stan och den resa som vanligtvis tar 25 minuter tog 50 minuter. Blir en jobbig sommar om nybygget av väg och bro ska skapa sådan förändring i restid.
Min plan var lite budföring på ny person och Gizmo sprang och satte sig men den här killen gillar inte repetitioner för när det blir tredje skicket har han ju redan gjort detta och stannar och luktar på skräp som ligger på backen. Hm!
Vi kör en omgång med id-spår och hårda spår för de rutinerade hundarna och lägger ängsspår till ungdomarna. Nu är min plan att Gizmo´s  spår ska få ligga längre och vi kör de andra först. Så här efteråt var det kanske inte en bra plan.
Så här upplevde jag det. Han ser en hund i samband med att jag ska släppa på honom på spåret och jag har en ofokuserad gnällande hund. Han tar upp spåret, slår fram och tillbaka men drar iväg efter några snurr och det är bra drag i linan. Han hittar apporten, lägger sig, får belöning och vill genast vidare. Tar vinkeln, släpper, slår runt i cirkel och kollar av och tar upp det igen. Markerar apporten i mitten på den sträckan och får belöning men är märkbart trött och påverkad. Fortsätter men driver nu ut åt sidan och tappar spåret men finner det efter några stora slag i linan men då är inte jag med och han släpper och går tillbaka. Får nya direktiv av spårläggaren och nu tuffar han på och vi kommer till slutet.
Sammanfattning: Torr lägda, lång liggtid, mycket störning runtomkring och första dagen med ordentlig värme 18 grader. Samt att matte ska låta bli att tro att hon förstått information utan bara ska följa med. Nåja han misslyckades inte men han fick jobba.
Senare under kvällen övertalade jag husse att gå ut ett spår på en lägda mitt emot stugan. När jag står där och övervakar kommer grannens festklädda gäst försynt fram och frågar vad vi gör. Tror att de tyckte det var en lite underlig sysselsättning att lägga spår en lördag kväll klockan 19 när det dessutom är påskafton.
Efter en kort kvällsrastning får Gizmo ta spåret och nu tuffar han på som vanligt, kollar av vinklarna men går spåret utan problem och det avslutas med jagis, bollbus och köttbullsbelöning.

Under långfredagen åkte vi ut till stugan och började vårstädningen. Alla hundarna spritter av våryra och rusar runt när jag krattar och röjer i buskarna och Gizmo bestämmer sig för att utöka gränserna en aning för att jaga bort en stare från vår mark. Han ser mäkta skamsen och förvånad ut när han upptäcker att han skuttat utanför staketet som tippat och att grinden är stängd. Nu får han lyssna på mattes uppläxning om vart deras tomtgränser går oavsett vart jag befinner mig.
Under eftermiddagen sniffar Atlas runt tills han lokaliserat var det goda kommer från och strax hjälps de äldre åt att putta isär dörrarna till duschkabinen för där inne hänger kalkonhalsarna. Partners in crime, sa husse. Gillar att de har framåtanda men de får iallafall lite skäll och får vänta till senare innan de får gosakerna. På kvällsrastningen är Gizmo full av energi och far runt och retas men när han ser något röra sig drar han iväg. Jag ropar men han fortsätter sina galoppsprång och jag hinner tänka. - Det blir bra det här, han får lära sig den hårda vägen att mattes nej skall lydas. Då får han plötsligt kontakt mellan öron-hjärna-kropp och vänder och kommer tillbaka i full fart. Jag är inte helt nöjd med hans extra 2 galoppsprång efter att jag ropat men han vände och han slapp få en stöt av elstängslet runt korna. 

Ja, så var det då dags att uppfylla ett gammalt löfte om en hundig dag för en ung släkting. Hämtade under förmiddagen upp en förväntansfull tjej och vi började med en skogspromenad. Min vana trogen gick jag lite vilse och det blev den längre vägen dit jag planerat att vi skulle ta oss för att fika. 
Sitter i en skogsbacke och äter våra smörgåsar och hundarna får sina grisöron att tugga på men Gizmo var mer intresserad av våra mackor. På väg tillbaka till bilen får unga fröken M först hålla i en pinne som vi också märker så vi vet att det  är den pinnen och sedan kastar jag ut den i skogen och skickar hundarna att söka reda på det som luktar människa. Det är faktiskt Gizmo som finner den med hjälp av Izi som ringat in den.
Så kul att se hur bra Gizmo sköter sig trots att han inte är speciellt van vid "mindre" människor och han blir nog lite kär i den där glada tjejen vi släpat hem.
Sedan är det besök på en djuraffär för att väga Gizmo och titta på leksaker och smådjur innan vi åker till skogs igen. Denna gång skickar jag iväg maken som får agera virrig stadsbo i skogen (gå ett kort spår) men så ringer telefonen och "någon" har problem i spåret (har gått vilse). Nu tar jag ut Izi som får spåra vart husse gått och tappat grejor på vägen. När figuranten är funnen och vi går tillbaka så får husse hålla koll på Izi för nu försvinner jag och "unga fröken" och husse skickar Izi på att hitta oss utan lina (SÖK) och det gjorde hon snabbt och sedan skällde hon ut oss för att husse skulle veta vart hon hittat oss.

Efter en snabb middag var det hemfärd och vila 1 timme innan jag skulle på kurs med Gizmo, då det börjat duggregna valde en trött tjej att stanna i soffan med Atlas och Izi. 
Peppar, peppar, Gizmo gick riktigt bra även på kvällens träning så jag är så nöjd.