Mitt hundliv

Vaknade utvilad och lycklig men vädret var inte roligt så jag började med att sanera hemma på min lediga dag. Vädret blev inte bättre så vid lunch åkte jag ändå iväg för en skogsrastning, snön hade börjat tina i spåret och jag klev igenom så det var jobbigt att gå. Hittade en fin skogsbacke där solen legat på och det var helt bart och nu blev hundarna som galna och det blev röj och jagis över stock och sten. 
Efter rastningen stannade jag till på kyrkogården och tände ett ljus på mammas grav och sedan en shoppingtur där jag unnade mig att strosa planlöst och det blev en del pynt till det nystädade hemmet.*
Sedan lade jag ett hårt spår med Gizmo på parkeringen och han gjorde det bra trots störning av folk och bilar och han markerade apporterna. Fortsätter min shopping och det blir ett nytt koppel till Gizmo och mängder av tröjor till mig på rea.
Åker sedan mot brukshundsklubben och går en kortare rastning med hundarna och nu börjar jag lära mig att läsa Gizmo. Ser hur han ökar i intensitet och jag ropar in honom och kopplar upp och strax efteråt kommer det ett par gående med hund. Phu!
Tillbaka vid bilen tar jag med mig både Izi och Gizmo ut på planen och binder Gizmo vid en bänk så att han ser när jag tränar med Izi. Det händer inte så ofta numera och hon blir ju skvatt galen men jag bryr mig inte om hur hon utför momenten, däremot håller galenpannan på att slå ihjäl sig när hon springer iväg efter bollen.
Gizmo däremot verkar inte bry sig det minsta om mitt försök till konkurrens träning utan snusar runt. Men när jag sedan gått med Izi till bilen och kommer tillbaka klättrar han på mig, så han försökte nog bara låtsas oberörd. Vi får till en underbar träning och även om nosen doppade i backen några gånger så lyftes den upp så fort jag sa ifrån och han var uppmärksam. Vi lämnar träningsplanen nöjda och glada båda två och borta ur minnet är gårdagens träning. 
Har några gånger under kvällen haft en kille som "bjudit upp" till träning och som sprungit in i sovrummet så fort jag rört mig ditåt. Husse sparade renset från kvällens oxfile och jag tog chansen till ännu ett  träningspass inomhus när husse rastade de andra och även denna gång var vi överens om utförandet, mattes lilla Odåga och jag.
 

Vissa dagar känns det som att alla dumma människor samlas. Jag var lat och tog alla tre med mig på morgonens rastning och då jag plockar upp ser jag en person komma gående på gångvägen. När jag står och knyter bajspåsen går hon rakt mot oss och sträcker fram handen till hundarna Tur jag fick ner "sociala sune´s" tassar på backen innan de hamnade på hennes fina jacka. Sen ser hon förvånad ut när jag skäller på hundarna och talar om för dem att de inte ska hälsa utan min tillåtelse (vilket även hon skulle ha tänkt på). Hon kunde omöjligt veta om de var snälla eller kanske skulle ha försvarat mig. Hur tänkte hon där?

Beslöt mig för att göra lunchrastningen i skogen istället men möter även där en människa med hund. Jag tar mina och ställer mig på sidan för att de ska kunna passera men då låter människan hunden dra sig framåt mot oss och sen stå och stirra på mina. Jag förklarar att jag står och håller emot totalt 100 kg hund och att hon bör nog snabbt som attan ta och släpa med sig sin kaxiga ulltuss därifrån. Sedan fortsatte dagen i samma anda när jag kom till jobbet.
När jag slutar tar jag Gizmo och åker till klubben för en stunds träning. Det börjar bra med kontakt och en enorm energi och vilja. Nu är han jättelycklig över att få hoppa över hindret och skuttar som en galning fram och tillbaka. Men jag vill ju att han lyssnar på mig  och sätter sig på andra sidan också. Jag vill ju ha upp honom i aktivitet men busar jag igång honom så slår alla hormoner till och han är inte kontaktbar och slänger jag bollbelöning springer han glatt efter men glömmer bollen och luktar på backen istället. Efter en kort stunds träning på en plan som under kvällen besökts av en valpkurs och en löptik så inser jag mitt tillkortakommande. Blir en del förbudsträning och avslutar med några busiga bolljagisar för att försöka ge en positiv minnesbild för Gizmo, Min egen minnesbild får jag nog jobba lite hårdare med. 

 Snälla kan vi få gå ut om vi lovar att sköta oss

Jag hade morgonrastningen med Gizmo och han är helt annorlunda när han inte går med gamlingarna. Är det så att det är dom som har dåligt inflytande,tro? 
När jag kom hem efter jobbet bjöd han upp till träning och jag belönade det och vi stängde in oss en stund i sovrummet. Men det blev inte så länge för det var planerad inomhusträning senare på kvällen med några träningsvänner. 
När vi kom till lokalen var det säkert 15 småhundar där och tränade utställning så Gizmo var ju helt slut innan vi ens hade passerat hallen och kommit in. Men när de lämnat gick träningen riktigt bra även om han snabbt tappar intresset för leksak som slängs. Han väljer hellre att lukta på golvet än leka med bollen och dessutom löper en av vännernas tikar så jag tycker nog att han gjorde det bra med den störningen.
Vi tränade framförgående och fokus framåt och här är han jätteduktig. Hoppet däremot ville han ikväll gärna titta efter bollen innan han lyssnade på mitt sitt-kommando och får bollen. Följsamhet och att sluta upp vid min sida i rätt position var det inga problem med och platsliggning i tät grupp (klunga) klarade han utan rumpvickning. Vi hade bokat 1 timme och höll igång nästan hela tiden så nu är det en trött kille som ligger och sover hårt.

Jag var sååå trött i morse. Kan bero på en tidig uppstigning igår, utställning på dagen och sen en kväll med arbetskamraterna. Eller så beror det enbart på att jag inte hade vett att åka hem i tid utan var kvar och nattsuddade alldeles för länge. Gizmo däremot han hade vilat upp sig och var sååå medveten om vad som var på gång när ryggsäcken åkte fram att han tyckte sig veta åt vilket håll vi skulle gå när vi kom ut genom dörren, men denna gång skulle vi åka egen bil och inte hundsläp. 
Rastar av honom när vi kommer fram och några andra har också anlänt men det är så fascinerande att dessa hundar ylar man inte till varken ute eller inne. När han är uppkopplad  ligger han tyst och fint men när det dyker upp en okänd hund då ylar han. Normala hundar brukar skälla och larma i det läget, haha. 

Vi gick igenom hantering och det är inga problem för Gizmo, men när någon annan gör det har han har ju lite svårt med att vara O-social och stå still utan att vifta svansen, hoppa och hälsa.
Får träna på att han ska stå stilla. Hade både egen träning och gruppträning med löpande hopp. Hoppet fixade han full ut flera gånger idag med ut-hopp, sättande på andra sidan och återhopp med ingång. Härligt!
Hade flera platsliggningar och han vill gärna tippa över på skinkan och blev även lite störd när en av instruktörerna tog in sin hund i momentet, för även om hunden alltid funnits med i periferin så har den inte varit i gruppen. Men ljud och vandrande personer var det inga problem med så jag inser att han klarar av mer störning än jag utsatt honom för. Dagens lydnadsträning kändes otroligt bra och jag är nöjd. Gizmo var också nöjd med dagens avslutning som blev en hitta övning där han fick springa iväg och leta upp personen som försvann.

 Man kan hitta njutning i att kliva upp en vinterdag

Nu var det då dags för utställning och idag fick jag med mig maken på aktiviteten även om utställning är det minst intressanta i hans värld. Visste att det skulle bli en prövning och redan innan vi öppnat bakluckan började Gizmo yla. Hästarna vi passerade från bilen in i ridhuset var dock inte så intressanta så jag stannade till vid en hage. Gizmo står med nosen i backen när en stor mule kommer över honom och jag trodde han skulle bli rädd men inte då, när hästen är ett par dm från honom lyfter han upp huvudet, nosar på hästen och fortsätter sedan med sin kissfläck. Han är en stabil kille och matte är så nöjd.
Men däremot är han inte rolig i kopplet och studsar mellan snövallarna för att insupa alla dofter. Vid ingången är det ett äventyr att ta upp vaccinationspapper och samtidigt hålla reda på honom. Ganska snart visste hela ridhuset att vi anlänt även om han inte ylade så talade han om det med att gnälla eller joddla så fort han såg en hund och det gör man ju hela tiden på en utställning för hundar. 
In i ringen som ensam hane och då sköter han sig riktigt bra även när domaren kollar tänder och gräver djupt i munnen. Men när några hundar börjar låta utanför ringen var det svårt att stå stå still åt ett annat håll, jag lockade med kyckling och lever men inget var intressantare än småhundarna.
Nåja, vi fick hyfsad kritik men jag ogillar att domaren säger att han behöver växa på sig. Självklart är jag medveten om att det är en ranglig 20 månaders unghund, men det är därför jag ställer i unghundsklass, de ska inte vara färdiga då. 
Vi stannar kvar och efter 4 timmar har den "Ylande örnen" landat och vi åker hemåt igen.

Igår åkte jag iväg och rastade hundarna vid lunch och träffade en vän på klubben för ett träningspass.
Gizmo var jätterolig att träna och allt gick riktigt bra. Provade att sätta ihop alla delar på hoppet för första gången och det fungerade även om han blev konfunderad över att få kommandot sitt istället för bollen.
Hade bra kontakt i linförigheten och framförgåendet börjar landa och han går nästan i slowmotion ibland. Blev två korta träningar där träningsvännen körde sina hundar emellan och jag försökte mig även på ett vänstervarv inför helgens utställning. Men med 1 dm snö på planen var det för jobbigt och jag har nått skit i kroppen så det fanns inte så mycket ork. Men träningen gjorde sitt och Gizmo var trött under kvällen.

Kände mig hyfsat pigg idag och åkte iväg för inomhusträning på kvällen med två andra träningsfreak.
Men idag däremot lämnade träningen övrigt att önska. Gizmo började bra då jag tagit med en pipis (pinsamt att stora pojken ska ha pipleksak) och han var riktigt i gasen till att börja med. Det blev tre korta pass men troligen beroende på hans högre aktivitet i början så tappade han orken och med dålig luft och två tikar varav en är på väg in i löp så får vi skylla på det. Gled ut i position, släpade efter tyckte jag men tack och lov för träningsvänner för de sade att han inte alls sackade och hamnade bakom. Apporteringen gjorde han egentligen bra även om han nosade och var långsam att ta apporten men inget tugg och bra avlämning. Framförgåendet gjorde han också rätt bra faktiskt när jag tänker efter och även läggandet. Han var också tyst under hela tiden så det var nog mest min känsla som var fel idag. 

 Matte, älska mig!!!!

Gizmo har haft några jobbiga dagar igen när han inte velat äta, men nu är han som vanligt och äter dessutom full ranson. Ok, jag erkänner jag har kapitulerat, det ligger några mikroskopiskt små ost bitar i maten ibland.
Men nu måste jag ha honom att börja äta för han är mager och pälslös och jag vet inte vad vi ska på utställning att göra, för succé gör vi knappast. Vi får träna på att springa fint och inte tjuta när man ser en annan hund.

Jag försöker träna Gizmo varje dag och stänger in oss i sovrummet för att få vara i fred medans Izi ligger utanför dörren och genomför mina kommandon, sitt, ligg, stå, stanna. Det blir flera korta träningspass per dag och det känns som det ger utdelning.  Idag har det dock inte blivit någon träning under kvällen för båda döttrarna har varit på besök och de kan konsten att trötta ut Gizmo. Han var helt slut och gick och la sig för natten när de åkte hem.
Fortsätter med delade rastningar och Gizmo är så mycket enklare ensam och Atlas och Izi bara går och njuter av lugnet och är alldeles underbara. Så trots att det tar längre tid är det en vinst för både hundar och oss.

Maken tycker att jag har konstiga saker i garderoben och att "leksaker i sängbordet" får en annan betydelse.
Apportbock, plåtburk, boll, bitkudde och skärbrädor och  i sängbordet är det musmatta, pipdjur, klicker och kakelplatta som är en del av hundträningsattributen. 

Inte så roligt väder med plusgrader och dimma men Gizmo trodde nog ett tag att han hamnat i himlen. Han såg hundar överallt, det fanns massor av "väldoftande" fläckar och många av de andra tjöt precis som han.
Det var draghunds SM i stan och Gizmo´s syster var med så vi åkte dit och träffade dem och tittade på när de åkte. Jag som inte stått på skidor på 40 år förstår inte hur man törs bli dragen av en hund i full fart varken på platten eller hemska tanke nerför backar, men hundarna verkar gilla det för jösses så de tjöt för att få dra iväg. Gizmo gav ganska snabbt upp sitt tjutande och inriktade sig på fläckarna istället men så kom då syrran......
Vi kan säga som så att han hade inte mycket att hämta och han insåg snabbt att det var ingen ide att lägga krut på den tjejen. På väg tillbaka till bilen är han lugnare och bryr sig inte lika mycket om hundar vi möter och jag hoppas att det är mängden som dämpar intresset. 
Som motvikt mot dagens nöje blev det under kvällen bad och kloklippning inför nästa helgs utställning. 

Trötta hundar lät matte ta sovmorgon men när Gizmo börjar tugga på sovrumsmattan tycker Izi att det räcker och väcker mig. Fick truga Gizmo men tillslut gick maten ner och vi tar en morgonpromenad. Vid lunch är det planerat inomhusträning med några vänner och jag tar Gizmo och åker iväg. Han sköter sig hyfsat tills vi kommer in och det är några "små hundar" i entrén men han ylade inte iallafall. Väl inne i träningslokalen är han tyst trots att han är på en liten yta med två tikar men visst försöker han flörta in sig. Däremot har vi några diskussioner angående hans sniffande på golvet. Han är okoncentrerad och vi bestämmer oss för att "jaga upp" honom med lite jakt och skyddsträning. Jodå, nog gick han igång och jag inser att jag behöver större kampstock för knogarna tar stryk när den bara är 20 cm. Sedan fick han sitta och titta på när jag röjde runt med en av vännernas hundar och plötsligt var han mer intresserad av mig och leksak än golvet. Kanske ska ta med Izi ibland och köra lite konkurrensträning. Dessutom påstår mina vänner att han inte alls är någon "liten kille" längre utan en odräglig tonåring som behöver upptäcka att matte alltid bestämmer. Förstår inte vad de menar, har Lill-fjärsen blivit Stor-fjärsen ;-)
Då jag inte längre har dåligt samvete för gårdagens present får  husse tillfälle att prova presenten han gav mig då han får ta kvällens ruskpromenad i snö och blåst och den enda som verkar uppskatta det är Gizmo. 

Igår tog vi en promenad till en stuga på toppen av ett berg och det var så skönt att veta att jag kunde släppa "tummen i ögat" på Gizmo och låta honom röja runt. Då det hade snöat under natten och det inte fanns några fotspår så visste jag att vi var ensamma. Gjorde några onödiga inkallningar och Gizmo kommer men börjar gnälla och förväntar sig att det kommer en hund. Kopplar inte upp honom utan fortsätter och gör nya inkallningar med stor belöning.
När vi kom upp lyste solen och fåglarna kvittrade så jag satte mig på bron och njöt medans hundarna käkade sina grisöron. När de ätit upp bjuder gamla Atlas upp Gizmo till lek och killarna busar en stund.
Var inte lika säker på vår ensamhet på väg ner igen så när Gizmo stelnar till tror jag det är en annan hund men han stannar omgående på mitt nej och vänder efter några meter.  Även om det var ett rådjur så avbröt han. Tjoho, jag blir glad ända inne i hjärteroten. 
Det är ju alla hjärtans dag och jag får skämmas för jag köper en doftgran till bilen åt maken och får en filmkamera av honom. 
Kvällens rastning var inte lika mysig för det blåste och yrde snöblandat men mitt dåliga present samvete sa mig att ta den rastningen.