Mitt hundliv

Hade träning inplanerad under förmiddagen för att hjälpa en vän som anmält sig till sin första bevakningstävling men träningen ställdes in och jag hade hela dagen fri. Nu tog det en stund innan jag fick grepp om vad jag skulle fylla dagen med, men packade ryggsäcken och drog iväg med hundarna för rastning. När hundarna röjt runt en stund och Gizmo den lilla odågan retat gallfeber på de vuxna vänder vi tillbaka till bilen. Det blåser och jag känner ingen inspiration att träna. Men så får jag ett sms från en träningsvän och svarar på det och plötsligt är jag inbjuden att träna och det känns mycket roligare. 
Izi fick komma ut på planen och hon var hysteriskt lycklig och jag körde igenom några moment och även årets första framåtsändande. Hon hade bra tempo ut men vill gärna kolla av gruppen vid första skicket. Andra skicket var bättre men hon stannar till och väntar in mig ibland och jag vet inte om jag orkar träna om henne för att tävla några tävlingar i år.
Sen hämtade jag Gizmo och trots att det fanns både störningshund och favoritfigge vid planen så skötte han sig bra. Jag har ju glömt hur jag gjorde med Izi och vissa moment fick jag göra om så nu vill jag få till det rätt på en gång. Fick träningstips som jag testade på bland annat framförgåendet och det kändes som det skulle kunna fungera, för den här killen har bättre minne än guldfisken Izi.
Lägger sedan ett hårt spår till vännens hund och försöker analysera vad som krånglar innan det är dags för hemfärd och packa bilen för att åka till stugan. Nu har Gizmo vilat upp sig i bilen under en timme och är full
 i f-n igen och han fortsätter attackera de vuxna och reta dem tills han får jagis. 
Vi gör vår egen lilla majbrasa i eldningskorg när mörkret sänker sig. Trevlig Valborg!

Skönt med minisemester på 5 dagar så idag när andra gick till jobbet var jag ledig. Blev en lång buspromenad med hundarna på förmiddagen trots att det inte var så roligt väder och blåste ordentligt. Sedan fick de vila i bilen en stund medans jag shoppade hundmat, leksaker och hundgodis samt nya kängor, det gick fort att spendera 3000 kronor. Blev en till promenad innan vi åkte hem och jag packade ryggsäcken inför kvällens träning.

Jag måste ju börja tränings bounda med Gizmo så jag lämnade en uppgiven Izi och tog med mig Gizmo.
Det regnade litegrann och blåste ordentligt när jag åkte hemifrån, men regndropparna gjorde uppehåll under vår träning och tyvärr gjorde vinden det också och hundarna fick svårt att ta vindfiggen. Själv satt jag på en sten och njöt av vårfåglarnas kvittrande tills det var dags att vandra som ljudfigurant och mig hade de inga problem att hitta men det kan bero på att jag inte smyger speciellt ljudlöst.
Så var det då dags för Gizmo att få sin första patrullstig med vind och ljud. Jag börjar gå för att ta upp vinden över lägdan, men här är killen som tränat alldeles för mycket spår så han går som en dammsugare på åkern. Jag beslutar mig för att låta honom gå utan koppel och efter att han flamsat runt och kollat av alla spår vi gjort sedan tidigare sätter han sig och skiter. Dålig matte som inte rastade bättre. Nu kommer vi över till andra delen av lägdan och plötsligt lyfter han nosen pendlar höger-vänster och hittar vittringskärnan och drar iväg klockrent mot figgen. Han blir överlycklig och matte med.
Nu går vi vidare medans ljudfiggen lägger sig på andra sidan stigen och vi vänder. Gizmo tar ljudet men pendlar och har svårt att släppa att det inte kommer från lägdan för det var ju där det var roligt alldeles nyss men så gör han en helomvändning (tydlig markering) och får också synintryck som belöning och kastar sig iväg. Härligt nu är vi på gång.

Igår packade vi bilen full efter jobbet och åkte iväg för nu är stugansäsongen inledd på gott och ont. Härligt med egen tomt och har precis upptäckt att vi fått 4G uppkoppling i stugan vilket gör det mycket enklare att blogga men däremot är det långa resor. Hundarna tycker att det är bra mysigt att få gå ut och in som de vill, och de sitter som "de gårdsväktare de är" och spanar över byn när de inte jagar varandra eller busar.
Ifjol när Gizmo var valp stängde vi utgången från sovrummet med kompostgaller men nu är han så stor och vi har så litet sovrum och ingen dörr så Gizmo har fått sova fritt och valde att ligga strax utanför sovrummet och han är den som varit lugnast i natt. Izi väckte mig vid ½5 för att tala om att nu var de odrägliga rådjuren på vår tomt och Atlas tyckte det var matdags redan vid 6.

Sover sedan till 9 och vaknar med huvudvärk och slöar i soffan i väntan på att migräntabletten verkar.
Efter lunch är det hundträning och jag skär upp belöning, packar vatten och korv för att åka iväg och precis när jag drar på mig jackan börjar det hagla och jag inser att det inte kommer att bli någon mysig träning.
Jag mår illa på migräntabletten, har fortfarande ont i huvudet och det är riktigt aprilväder, dessutom åker jag 4 mil enkel resa för att träna hund.
Men så fort jag är på plats spricker molnen upp och huvudet ger med sig så jag kan få i mig en yoghurt och jag mår genast bättre.
Gizmo har redan lärt sig att dessa människor betyder skojigheter och idag får han vara första hund. Jag låter honom frisöka och han jobbar fint och självständigt, trots hans ungdom och lilla erfarenhet så hittar han sina figgar även om han tyckte en av dem "bara" var mattes gamla vän och inget att hetsa upp sig för.
Han upptäcker henne men tycker att det är så kul att han direkt vill vidare. En annan figg låg i en öppen släpvagn och det var så härligt att se honom jobba med att skanna in doften och lyckan när han finner personen. De mer rutinerade hundarna kräver mer och då kryper figgarna in i trälådor eller lägger sig i sopcontainrar. Vad gör vi inte för att glädja våra hundar?
När vi är klar med träningen lägger en av vännerna ett spår till Gizmo som får ligga medans vi fikar och går igenom dagens träning. När vi sedan tar spåret gör han allt rätt och denna gång är det inga problem med att markera apporterna även om den är någon annan som lagt ut dem så det var nog ett tillfälligt problem.
Dagen avslutas med årets första rastning på "hygget" (som numera inte längre är ett hygge) och sedan nya fräscha märgben.

Izi är jättetuff med sitt fotbandage med döskallar och både svullnaden och rodnaden har gått ner och det ser riktigt bra ut. Tänk att mammas gamla universal salva som hon alltid har använt på oss barn är så bra på hundar också.
Innan jobbet blev det en kort träning under rastningspromenaden och Gizmo tycker att det är så kul och dessutom hade vi störning då det var en stor gripklo som plockade upp röjt sly i närheten.

Efter jobbet slängde jag i mig en macka och youghurt för att snabbt åka till klubbens kvällsträning. Men trots att det var fint väder och massor av bilar var det inte mycket folk ute så det blev inte så mycket störning. Körde en sväng med Izi först och hon är lite för hysterisk att träna numera när det blir så sällan men hon skötte sig hyfsat även om hon talar om när hon tycker att det är dags för belöning.

Tog sedan ut Gizmo och nu har han lärt sig vad som gäller och sätter sig fint bredvid mig för att starta ett plananträde. Det blev ställande, några hopp, framförgående och även en platsliggning, men mest busar och leker vi och han belönas för kontakt. Jag får jobba en del för att behålla hans intresse då han gärna vill skanna planen på dofter men än så länge vinner jag och korven.
Då jag är i närheten av dotterns jobb lovar jag att skjutsa hem henne och jag hinner lägga ett asfaltsspår åt Gizmo. Det här gillar han och han sjunker ner och går som ett strykjärn och lägger sig också frivilligt vid apporterna. Funderar på om helgens ignorering av dem berodde på att någon annan lagt ut dem. Måste prova det igen.
Efter hemskjutsningen av dottern blir det en kvällsrastning innan hemgång. Tack vare att Atlas en gång i tiden var så benägen att se andra hundar och springa iväg så lärde jag mig att ha koll på omgivningen.
Ikväll missade hundarna spänning alltihop, för Izi hon tittade på mig och Atlas och Gizmo var i sin doftvärld på någon kissfläck.Bredvid gångvägen vi precis passerat kommer det en grävling traskande över åkern men när den närmar sig stigen känner den troligen doften av oss och vänder. Jösses, vad fort de ändå kan springa med den låga markfrigången och korta benen.
Däremot när vi närmar oss bilen igen på tillbaka vägen ser Gizmo en människa på långt håll och boffar till, men bestämmer sig sedan för att det är dottern (som vi nyss släppt av) och rusar glatt iväg. Jag ropar men han fortsätter så jag får ryta till och då vänder han och kommer tillbaka, långt innan han var framme, tack och lov. Glada, tokiga Ärthjärna!

Morgonpromenaden med alla tre började med att jag var ouppmärksam och höll sånär på att bli omkulldragen då de upptäckte en annan hund som lekte i parken. Men när matte ryter till står hundar stilla (gammalt fantomen ordspråk). Så de fick sätta sig och vänta på att den hunden skulle passera förbi. När de sen blir frisläppta är det massor av spring i benen på lilleman men Atlas och Izi ignorerar honom så han hittar en påse och leker själv istället.
Efter jobbet är det dags för vår första sökträning och jag måste säga att jag är imponerad av Gizmos orädda beteende, självständighet och energi. Vi befann oss på ett industriområde men han svassade glatt omkring bland, rör, lastpallar och travar med olika grejor som den naturligaste sak i världen och så råkade han hitta roliga människor överallt. Jättekul, tyckte han att det var även fast han fick låna Izi´s tjejiga tjänstetäcke.

Efter att jag matat hundarna i morse drog jag på mig mysbyxorna, stoppade in fötterna i nertrampade kängor, drog ner kepsen över de fortfarande sömngrusiga ögonen och klev ut genom dörren för en snabb morgonpinkning för hundarna. Jag hasar runt med nerböjt huvud och händerna nerkörda i fickorna och väntar på att hundarna ska bli färdiga. Upptäcker en trasig glasflaska som jag plockar upp och sen en plåtburk och hittar även en plastpåse i närheten av dessa lämningar. Ja, så är jag igång och plockar upp allt som ligger och skräpar för nu syns det, men om någon vecka börjar allt döljas av ogräs.
Ni ser bilden framför er.........
En nyvaken, felklädd kvinna med håret spretande åt alla håll under kepsen bärande på en systempåse som hon fyller med flaskor och burkar en tidig söndagmorgon.
Sådana gånger önskar jag att jag bodde på landet och inte mitt i stan.

Nästa rastning har jag iallafall borstat tänderna och tvättat gruset ur ögonen, men går även denna gång omkring med en påse och samlar glas och skräp. Ser plötsligt på Gizmo att det är något, det står några och pratar vid parkeringen men i slänten nedanför låter de sitt barn krypa omkring.
Vet inte hur de tänkte men det är ju, inte för inte, som jag går och plockar skräp där de lät barnet krypa. Vinterns snö tippas med allt vad den inehåller nerför den branten och alla som rastar tar inte heller upp då det är ett vildvuxet område.

Efter lunch tar jag och maken en gemensam promenad med hundarna och nu är det koppel och stadsvandring på schemat. Bra väder betyder mycket folk, cyklar, skateboards och hundar, Gizmo sköter sig men husse är däremot inte nöjd med Izi´s beteende för hon drar i kopplet och verkar inte alls veta hur man beter sig för hon vill ju vara med mig. På hemvägen passar vi på att gå på gallertrapper och över en hög bro med biltrafik under och där var det Atlas som tyckte det var värst. Gizmo däremot gillar inte broar med vatten under sig  så när vi passerar den började jag hoppa och skutta, sprang fram och tillbaka över bron med honom och skrek glada tillrop med pipig röst för att han skulle slappna av. Jag hoppas även denna gång att ingen uppmärksammade mig mer än min man som skrattar så han kiknar trots att han är van vid mina upptåg.
När vi sedan skjutsat äldsta dottern till tåget tog vi en tur till stugan och där blev vi sittande på bron i timmar, planerandes sommarens vistelse och njöt av solen medans hundarna röjde runt.

Efter gårdagens vilodag var hundarna och framförallt Gizmo kraftigt understimulerad och i gryningen väckte en hysterisk Izi mig. Jag trodde hon var kissnödig på medicinen hon fått men hon larmade bara att Gizmo smitit ur sovrummet och nu befann sig i det rum där äldsta dottern huserar för tillfället. Jag finner honom med en strumpa i munnen och nu hoppas vi att den andra inte redan hade svalts. Vi somnar om en stund innan det blir frukost och sen var han igång igen. Han släpade runt på sängmattorna, hittade fler klädesplagg att leka med och tuggade på skor i hallen. Tillslut sa husse: Ta, odågan och åk och träna, jag kan städa, tvätta och laga mat bara du tröttar ut honom. Härligt när man blir tvingad att träna hund och slipper ha dåligt samvete.

Tar bara med mig Gizmo för även om svullnaden gått ner och tån verkar bättre så får Izi stanna hemma.
Hade bestämt med en träningsvän och vi hade planerat att lägga spår först men vi ändrar oss och kör skogsarbete. Gizmo fick idag sin första dolda figg och han tyckte det var jättekul så nu har jag en hund som släpar in mig i skogen för att hitta den där roliga farbrorn som busar.
Efter skogen åker vi till en stor plan och jag lägger ett hårt spår åt vännens hund och sedan får Gizmo ett plaskigt, snö och gyttjaspår och han sköter sig bra även om han ignorerade två träapporter så markerade han alla de udda och han går med låg nos.
Nu skiljs jag och vännen åt och jag åker och tar en promenad med Gizmo. Den börjar med passitivitet vid fåglarnas tillhåll vid sjön inan jag går in i ett bostadsområde med många hundar. Sen blir det än en gång passitivitet när vi sätter oss uppe på en berghäll med överblick på området och njuter av solen. Tar sedan en sväng förbi en hage med får och getter och då de var så coola och det inte var elstängsel så fick Gizmo gå fram och även om han var lite "låg" så var han nyfiken och gick fram utan fundering.
Blev lördagsgodis (ben)  när han kom hem och när det var uppätet somnade han som en stock.

I går kväll började Izi halta ordentligt och ville inte sätta ner ena baktassen och då hon inte visat något under kvällsrastningen blev jag ordentligt orolig, för det kom efter att hon legat och vilat och inte var det bättre i morse, heller. Trots att jag inget sett när jag undersökte henne lade jag bomull under och mellan tårna och lindade om tassen och nu gick det lite bättre att gå. Som tur var hade jag bestämt aktivitet med döttrarna så jag behövde inte välja bort den där sedvanliga långpromenaden när jag är ledig. Det blev istället en tur till BodaBorg där jag och döttrarna rusade runt och försökte lösa klurigheter i celler. Har skaffat en fläskläpp och kände av mitt onda revben men vristen klarade jag då jag hade tejpat den men vi är ordentligt ledbrutna när vi landar hemma igen vid middagstid men vi har haft hysteriskt roligt.
När jag tar bort dagens bandage är Izi jättehalt men nu hittar vi en tå som är svullen och ömmar. Hemsk att säga men det känns skönt för då är det inte hälta på grund av leder. Har nu försökt tömma svullnaden, rengöra och lägga på nytt bandage och sen får vi se imorgon.

Lunch

Efter att hundarna fått mat tar jag och förbereder för kvällsträning på klubben och idag får bara Gizmo följa. Jösses vad det är jobbigt att lämna Märta-Stina Åkerspöke hon som alltid har fått följa med mig. Men hon var ju med igår, tröstar jag mig med.
Ikväll var det allmän träning med instruktörer, platsliggning och skott. På skotten stod vi och väntade utanför planen och Gizmo brydde sig inte alls utan var mest intresserad över vad de andra hundarna roade sig med. Men sen fick han vara med på platsliggningen och den var inte snygg (låg på skinkan) men stabil och inte en tanke på att kliva upp. Men matte står ju alldeles bredvid.
Sen blev det följa övningar där han belönades för kontakt på vänster sida och visst är han intresserad av de andra hundarna men han har inte gjort någon ansats att lämna mig. Tränade sedan på ingångar och inkallning innan han fick snabbvila innan nästa pass för jag glömmer ju ibland bort att han är en ung kille, men så länge han tycker det är kul busar vi på. Han lägger sig eller sätter sig utan fundering i blötan nu men plocka upp leksak från lerig och grusig plan är han inte lika förtjust i. Han är lite fjollig, vet inte om det beror på att han kommer från södern ;-)

Igår kväll tillbringade jag hela kvällen med att hjälpa dottern städa ur sin lägenhet som skulle hyras ut och sen ska hon på hos oss innan hon drar iväg på jobb utomlands och det betyder att vi har det bekvämt med hundpassning och rastningar hela veckan. Payback för boende och städning.
Började dagen med vårkänslor på väg till jobbet, solen sken och det var varmt. Det gick bra på jobbet och efter eftermiddagens möte hade jag dessutom fått ledigt så jag rusade ut och satte mig att njuta en stund.
Sen hem för att byta om inför kvällens möte för äntligen börjar alla träningsgrupper poppa upp ur vinderdvalan och vi skulle träffas för att planera vårens träningar.
Jag åker upp tidigare för att passa på att träna innan mötet och Gizmo är på G och vi gör några korta övningar men klampar mest omkring och leker. En annan träningsvän har tänkt samma sak och är också ute på planen och ropar åt mig: Det är torrare här borta.
Jag vet, svarar jag, men jag vill vara där det är blötast och lerigast. Hon skakar bara på huvudet.

Nu får Izi och Gizmo sin mat och sedan går jag in på mötet och när jag kommer ut därifrån 1½ timme senare är det fortfarande härligt varmt och jag beslutar mig för att träna lite till då hundarna nu vilat 1½ timme.
Tar ut Gizmo och än en gång är det en hel del bus med mig på planen för att göra den till en rolig plats, men även fritt följ med betoning på fritt för jag "torr går" hela tiden och han måste söka upp min vänstra sida för att få belöning. Blev också läggande och det gick bra trots att det var blött så han är nog omprogrammerbar till att bli en lortgris. Däremot tyckte jag att han blev trött fort så jag bytte hund och körde Izi. Hon är alltid med på noterna och blöta har aldrig varit ett problem så jag fortsatte klafsa omkring i sörjan ändå. Men till slut inser jag att allt roligt har ett slut så trots att kvällen var ljum så var det läge att åka hem. I bilen hem funderar jag på varför Gizmo inte var lika aktionfylld som vanligt på träning nummer två, men så inser jag att han lär inte ha legat och vilat i 1½ timme under vårt möte. Vi var ju på en brukshundklubb och det var kvällkurs så han hade väl haft fullt upp med att kolla in allt, så klart.