Mitt hundliv

Ibland börjar dagen bara fel. Vaknade alldeles för tidigt av att en hund hulkar och kräks och sedan fick jag rasta hundarna trots att det egentligen var maken som skulle göra det. Det blåser halv storm och det är inte mysigt att stå ute. Dessutom är Gizmo ett monster med alldeles för mycket energi och kräver all uppmärksamhet av oss allihop och i morse ledsnade även Izi och han åkte i backen men han var lika glad för det och fortsatte terrorisera. Så jag kopplar upp honom så de vuxna får göra ifrån sig ifred och då är det jag som blir misshandlad för han måste ju bara kasta sig efter vartenda löv som fladdrar fram på snön och jag far runt som ett vändkors. Inser sedan att jag skuttar med lätta steg till jobbet med vetskapen att det är maken som får ta hand om resten av dagens utmaningar med våra raringar.

Får gå hem från jobbet i bitande kyla och storm och när jag kommer hem stampar jag i trappen och ringer på dörren för att vara "störig" men får ingen nämnvärd reaktion. De verkar inte heller tycka att jag är konstig när jag kliver in trots att jag har huvan med pälskrage uppfälld, halsduken upp över näsan och ryggsäck. Härdade vovvar.
Börjar med att träna en stund med Gizmo innan jag sätter igång med fredagsmyset och veckostädningen av hundarna och jag är verkligen facinerad av gosedjuret Gizmo som sköter sig enormt bra trots när jag sliter i hans mjuka, lurviga päls. Efteråt blir det kvällsrastning i ovädret och gamlingarna gör det de ska och vill bara tillbaka in i värmen men Gizmo har ångan upp och röjer runt med en aldrig sinande energi känns det som.

En sån här dag kan kan jag skriva under på att allt är inavlat i den mångsidiga hundrasen Hovawart:
Säl, ödla, monster, teddybjörn och arbetshäst, mjuk som en persika men med en hård kärna.

Ledig förmiddag och funderade ett svagt ögonblick på om jag skulle städa eller nått men jag är ju inte helt dum i huvet så det blev en lång promenad istället för det tycker både hundarna och jag är mycket roligare. Gizmo börjar med att söka upp ett ställe med skit och får skäll,igen. Förhoppningsvis växer han ifrån detta ofog snart för mina uppläxningar verkar han ta med en klackspark. Sådana gånger uppskattar jag väl inte hans attityd men när han en stund senare kliver omkring på en resårmadrass eller en presenning gillar jag plötsligt samma orädda beteende. Däremot var en lång trapp i skogen lite konstig och han tog det försiktigt då det var lite snömodd på trappstegen. Sen var han först med att upptäcka och göra en jättefin ljudmarkering så att jag hinner koppla upp dem innan det kommer folk springande. När vi möter folk i skogen så har han lärt sig att vi går på sidan och de sitter ner och väntar medans de andra passerar och för det får vi ofta beröm.
När jag sedan går och jobbar får Gizmo vara med husse på jobbet. Idag var där flera "konstiga" farbröder med en massa saker hängande runt midjan (snickare) dessutom stod de uppe i luften och de gjorde en massa odjud. Gizmo tyckte att de var lika roliga att hälsa på ändå och så kunde man prova att kampa med det som hängde i bältet.

Så här ledsna ser mina "arbetsmaskiner" ut när matte går till jobbet medans maken däremot skuttar omkring som "Rönnerdahl" av glädje vid samma scenario. 
-Varpå en bekant påstår att det handlar om vilka jag skämmer bort och vem jag behandlar som en hund. Förstår inte vad h*n menar  

Ikväll efter jobbet stoppade jag i mig lite rester för att sedan åka och träna inomhus. Izi hann knappt ur bilen så hade hon gjort både nummer ett och två för nu skulle hon in och träna och fort skulle det gå. Hon gick riktigt bra trots att hon inte fått träna på flera månader men däremot märktes det att hon blev trött och inte hade uthålligheten. Även om vi inte gjorde några snabba övningar så brände det tydligen i hennes ömma trampdyna av fuskgräset efter en stund och hon blev lite halt.
Då fick Gizmo göra debut i lokalen och han fann sig tillrätta omgående. Vi tränade kontakt under tiden min vän tränade sin hund och det gick över förväntan trots att vi var på ett helt nytt ställe. Blev även några liggmarkeringar och hämta apporten innan vi avslutade med sök övning inomhus. Kvällens framsteg var........ att Gizmo numera kan fånga korven som jag spottar ut, i luften.

I morse kom Atlas in i sovrummet alldeles för tidigt vilket gjorde att Gizmo fick fri tillgång till lägenheten då dörren plötsligt står öppen. Men tack och lov hämtar han bara en gummileksak och kommer tillbaka in i sovrummet och jag vaknar av att han frenetiskt tuggar på den. Kliver upp och slänger ut gummibenet och stänger dörren för att somna om en stund tills Izi kommer och "skvallrar" genom att sätta sig vid sängen och se skamsen ut. Jag förstår vad som händer och vad hon inte vill vara delaktig i, Gizmo har nämligen tagit fårskinnet än en gång och jag fräser åt honom och tar bort det för att somna om. Skönt att ha en gullhöna som vill vara matte tillags.
Men strax är det dags att kliva upp för att mata hundar och göra ett kort rastning innan jag ska jobba.
Gizmo är allmänt odräglig och verkar ha slagit på dövörat denna dag och vi hade några strider om vad man får och inte får göra. Izi tycker att han är pinsam och försöker verkligen visa vem som är mattes ängel. Gizmo förstår inte vad hon gör när hon sitter där och tindrar med ögonen men det verkar lönsamt så han försöker göra samma sak.

Under eftermiddagen tar husse ansvar för Gizmos utveckling och går ner på stan när det är aktiviteter och massor av folk och hundar. Nu blir det jobbigt då han vill hälsa men inte får göra det när husse träffar bekanta och står och pratar. Det är mycket som händer och många hundar, barn och ljud från högtalare men inget verkar bekomma honom. Han kanske är döv  

När jag slutar möter de upp mig utanför jobbet och husse säger att nu är både han och Gizmo trött. Perfekt, det är enklare att hunsa en trött hund tänker jag och tar över och kräver att han går fint i kopplet och inte nosar (han är ju redan rastad). Men när vi kommer hem är Gizmo inte trött utan röjer runt och kräver att både Izi och Atlas leker med honom. Ger de vuxna lite andrum och lämnar "odågan" hemma när vi går på kvällspromenad.
När jag är hemma igen går jag ut en kort sväng med Gizmo och han hittar som vanligt nått äckligt (duvskit) som jag får gräva ur munnen och nu tycker han inte att jag är så rolig men så fort han visar intresse för mig istället, kvittrar jag som en lärka och han glömmer att jag sagt ifrån. Så strax efteråt kastar han sig över en portionssnus (för det var ju bara duvskit han inte fick äta, eller?) och vi har ännu en batalj om vad man bör äta. Kvällen fortsätter en stund till i samma stil innan det tillslut tar slut på orken och han ger upp och somnar.

Vi skulle väl aldrig.................

Var ledig hela onsdag men fick kliva upp vid 7 då det skulle komma hantverkare men som alla vet kommer inte hantverkare i tid och i detta fall inte alls på hela dagen så jag hade kunnat ta sovmorgon. Dessutom hade andra typer av "klantverkare" grävt av en  kabel så varken tv eller dator fungerade. Fördelen var att jag fick en lång dag och hann med både städning, fönsterputsning och framförallt hundarna. Åkte iväg för en promenad där Gizmo inte varit förut och när vi kom fram till stugan fick hundarna sina grisöron. Men så fort de ätit upp vandrade vi vidare då det trots att det var tidigt på förmiddagen en vardag och mitt i skogen så dök det upp folk. Bestämde mig istället för att göra årets sista promenad till mitt svampställe och även om det inte är långt så är det jobbigt för det är uppför hela tiden men skogen är härlig. Hundarna håller sig runt mig som går med näsan i backen och jag måste erkänna att jag är stolt över dem. Atlas och Izi sitter bara och "bevakar" men i dag uppskattade jag Gizmos "boffande" för annars hade jag blivit rädd när det plötsligt dyker upp två kvinnor en bit bort. Min första tanke var att samla ihop hundarna och gå men så kände jag att nu fick det vara nog på mesigheten och när de insåg att jag inte var där för att rasta mitt i skogen så lämnade de "mitt" svampställe. Jag plockar flera bajspåsar med trattisar trots att vi är i slutet av november innan vi går tillbaka. Gizmo är överlycklig för hela skogen är enligt honom en stor godisbutik med M-kulor av varierande storlek (rådjur/älgskit) och jag försöker få honom att förstå att det inte är ok att äta. När vi närmar oss bebyggelse igen hittar jag några svampar och de sekunder det tar att plocka dem drar Atlas och Gizmo iväg ett femtital meter och jag inser att det är nått lurt. Överlycklig står Gizmo där med nosen full av........människoskit och jag blir vansinning och denna gång tror jag att jag var tillräckligt tydlig.

Efter drygt 4 timmar kommer vi tillbaka till bilen och åker på en shoppingtur där det inhandlas hundmat, oljor, plaque off, halsband m.m. Hundarna vilar i bilen medans jag springer runt som SkogsHulda med kängor, smutsiga kläder och jord under naglarna. Sen hemåt för en kortare vila och matintag innan det är dags för kvällsträning med en gammal vän. Izi fick ett uppletande och lite fritt följ och såg förebrående på mig när jag tog ut Gizmo. Han fick träna "sitt-stanna kvar", fotposition med kontakt samt inkallning och trots att vännens valp (jämnårig lekkamrat) var alldeles bredvid så gick det jättebra. Sedan tog jag fram kampskinnet och min träningskamrat kampade med honom och det var inget problem utan när han väl förstod att det bara var att hugga in på det där som flög runt så tyckte han att det var jättekul.
När vi sedan kom hem var orken slut hos oss allihopa och Gizmo somnade med bollen i munnen.

Morgonens uppvaknande var inte det ljuvligaste då jag vaknade av att en hund kräktes bredvid sängen.
Det var gårdagens svinrullar som tydligen var för jobbiga för Izi att smälta men hon var inte sjuklig utan frukosten gick ner utan problem strax efteråt. Skickade maken till tvättstugan med mattan och en morgonrastning av hundarna för att sedan somna om en stund. Men efter någon timme var det dags att kliva upp för att börja städa och fixa inför eftermiddagens kalas med släkten.

Detta var Gizmo´s första släktträff inomhus och när det började droppa in folk fick hundarna vackert vänta medans vi släppte in gästerna. Det blev lite röjigt när syrran kom med sin hund Caiza men sen skötte de sig exemplariskt. Visst var lilleman nyfiken men absolut inte störig och när syrrans dotter sprang runt med hans pipräv så var han jätteförsiktig när han tog den och de hade dragkamp. Jag fick en massa härliga presenter som jag önskat mig och nu sover hundarna hårt efter en stojig eftermiddag.

Då det var utekväll i går blev det lite sovmorgon innan dagen startade men sen var det full fart med favorit sysselsättningen-hund. Fick med mig maken på en rastning med hundarna och passade då på att nyttja honom i hundträning men lade först ett spår. Först fick husse långa haranger av information innan vi började med påvisningsövningar med Gizmo. Strax förstod han (Gizmo) att det viktiga var att hålla fokus på husse som stod en bit bort med leksak så fick han dra iväg. Sen blev det enkla hitta övningar där husse ställde sig bakom närmsta träd och Gizmo fick springa ut. Först var han lite tveksam men bara jag tog ett halvsteg fram så drog han iväg. Bytte sedan så att jag gömde mig och nu blev det lite bättre fart vilket berodde på tidigare gånger och naturligtvis att det var jag. Sedan byttes det hund och husse hämtade Izi som höll på att dra omkull honom. Hon visste minsann vad som gällde och började med att vinda in spåret jag lagt, skanna av alla våra spåringångar och sedan ta mig på ljud omgående. Medans husse hämtar grabbarna i bilen  tränar jag litegrann med henne och hon var otroligt följsam. Nu har jag väckt den björn som sov och under hela rastningspromenaden studsar hon bredvid mig i väntan på att det ska hända mer kul. Så emellanåt drar jag fram bitstocken och leker en stund. Allt för att även Gizmo ska lära sig att det är lönsamt att vara med mig för det är där det händer. Ibland får han och Izi springa runt och kampa med den eller så har de jagis. Izi har leksaken men jagar Gizmo!!!!
Efter promenaden är det långa tungor och jag funderar på om vi ska ta spåret då han är trött.  Inser att jag har forcerat en del då jag lagt flera apporter och inget godis mellan dem. Men med tanke på att han tog upp det redan när han hoppade ur bilen innan promenaden så provar jag och beslutar mig för att bryta om det blir för jobbigt för honom. Vilken liten arbetsmaskin, han tuffade på och markerade apporter även om det inte blev liggmarkering på en gång så kom den strax och sen ville han snabbt iväg i spåret och det gick jättebra och matte är sååå nöjd.
Kvällen innehöll hantering  och genomgång av klor, öron och päls och numera har vi börjat träna på att bli buren och det accepterar han. Det är väl mest jag som stånkar då han nu väger 29kg bara några kilo under Izi´s matchvikt.

Vaknade av att hundarna sprang omkring halvt hysteriska för husse hade klivit in i duschen innan han matade dem och i vanliga fall har jag inga problem att fräsa ifrån åt dem och somna om. Men i morse var det svårt för jag insåg att det var min födelsedag och jag är så barnslig att jag fortfarande gillar det så det var bara att kliva upp. Japp, det låg ett paket till mig där på nattduksbordet. Jippi!
När jag nu är uppe i tid går jag och bara njuter av min födelsedagsmorgon så att jag till slut får bråttom att hinna till jobbet. Blev inte mycket gjort på jobbet då tekniken strulade, jag hade en del udda saker att göra samt en trevlig återkoppling med min chef som var nöjd med mig. Hade ju känts mindre kul om jag fått skäll på min födelsedag. Sen fick jag gå hem tidigare också. Underbart!

Går och strosar på stan och träffar min äldsta dotter och vi shoppar tillsammans en stund innan maken hämtar mig och vi åker för att äta på restaurang. Mmmmmm.
Efter en god middag lämnar han mig på shoppingcentrat (dock inte med kreditkort) medans han handlar mat och rastar hundar, kan man ha det bättre?
Efter att ha snabbaktiverat hundarna med genomsök av lägenhet i jakt på leksak så lägger jag mig i badet med levande ljus och bara njuter av min dag.

Idag har Gizmo haft en jobbig dag och vi också. Dagen börjar med att jag kastar mig ur sängen och över honom med ett vrål när han ligger och noppar sönder fårskinnsfällen. Där står jag över honom med morgonanderäkt och håret på ända och rabblar ramsor som får tungan att krulla sig.
När jag nu var uppe tog jag på mig kläder och drog ner mössan över håret och åkte iväg för en lättare joggingrunda för att bli av med det sista av förkylningen. Hundarna får följa med och rastas men gamla slöa Atlas får jag ha i koppel så han hinner med för annars har han troligen inte ens lämnat första kissfläcken innan vi är tillbaka. Gizmo tyckte det var skitkul och försökte röja med Izi samtidigt men insåg efter att ha snubblat, sprungit in i buskar och ner i diken att han måste hålla koll på vart han sprang.

När vi kommer hem ser Gizmo grannen med sin hund och han tycker att han ska hälsa men det tyckte inte jag. Såg för ett ögonblick hur han övervägde mitt nej men när jag harklade mig beslutade han sig för att inte prova lyckan denna gång utan följde med oss in. Efter dusch och frukost lämnar jag dem och åker på jobbet och maken tar över ansvaret för mat och rastning.
När de vid lunch står i trapphuset kommer det en granne nerför trappen och då går Gizmo ut i kopplet och "boffar till" varpå han får en lektion i om hur man beter sig.
Sen får Gizmo följa med maken till jobbet och där hände det saker idag. Han blev jagad av en rullvagn när han bestämt sig för att ta kartongen som stod på den. Han drog i kartongen och hela vagnen gled med och han och vagnen hade en kul stund ihop. Senare på eftermidagen dök det upp en konstig kille som husse känner och började kolla tänder och öron, lyfta tassar och klämma på påsen, det var helt ok tyckte Gizmo bara han fick pussas lite emellanåt. När husse sedan kvällsrastar dem medans de väntar på att jag ska sluta jobbet så har Gizmo än en gång attityd mot några som kommer och går och maken utdömmer kvarsittning medans de passerar. Det är inte det att han är rädd eller backar utan det ska bara "boffas" i fall att så det är väl "spökåldern" som börjat. Nu är ju inte dagen slut......

När vi kommer hem tränar jag som vanligt med honom men efter träningen är han uppe i varv. Busar med Atlas och retar Izi springer runt som en galning, gör krumsprång och kommer plötsligt dragande på fällen, igen. 
Nu fick han bannbullar så öronen tovade sig men tydligen blev han törstig efter bannbullarna för när matte hade en smothie i handen skulle man prova den också. Nä, nu jä-lar var det nog och efter att jag har läst "regelboken" för honom en stund så dråsade han ihop som ett övertrött barn. Visst är det härligt med utmaningar?

Numera fårkinnsfäll med vissa kala fläckar

Jaha, då får man se sig om efter en ny valp då, för husse har gjort Gizmo till en soffslappare med Atlas som förebild!!!!!!
Men jag och Izi gör vårt bästa för att jaga upp honom och det gör vi riktigt bra och Gizmo är ganska snabb att hänga på också så vi kanske kan omvända honom.

Ikväll tog jag ut de vuxna på lugn och ro promenad och det var riktigt mysigt ute så vi gick långt och njöt av promenaden. Stannar till i en park och de får strosa fritt en stund då Izi är så understimulerad så att hon taktar bredvid mig i väntan på att nått roligt ska hända och har svårt att hinna med att göra ifrån sig. Så vi lattjar på hemvägen så att hon kanske tycker att vi tränat litegrann iallafall. Sedan är det Gizmo´s tur och han är ju snabbt rastad men jag har planerat en "virrpromenad" där matte vänder hela tiden för att han ska vara uppmärksam. Dessutom är vi ute precis i kvällsrastningstid och går i kvarter där vi möter många. Snabbt lär han sig att jag vill att han ska ignorera de vi möter och hålla koll på mig även om han vid ett tillfälle boffade på en som gick rakt mot oss med huvan uppfälld. Jo, jag tyckte nog att det var ok med ett litet boff i det skedet. Vill ju inte ha en fegis heller ;-)
Ibland kan denna kille knäcka märgben och nästa gång har han problem att äta en morot Mjukis