Mitt hundliv

Idag var det minusgrader och ett fint snöfall under förmiddagen och jag hann med en kortare promenad innan jobbet och Gizmo och Izi tyckte det var mysigt med snön men det tyckte inte Atlas. Under eftermiddagen blev det varmare och snön som föll byttes mot regn och det blev slaskigt och blött men jag måste iallafall rusa iväg till apoteket på min lunch då någon av våra snuskhundar har mask. Vi har dissekrerat allas avföring men har inte hittat vem av dem som är den stora snuskhummern.

Dagarna rullar på och vi tränar egentligen något så fort som jag umgås med Gizmo. Han sköter sig bra vid de tillfällen han får vara lös när vi lämnar lägenheten, då ligger han bara och väntar tills någon kommer tillbaka. Känns som det går så lätt och ibland verkar han faktiskt enklare än vad Izi var!!!!!!!!
Men jag räknar med att det kommer att komma problem för eller senare. Dock kan han redan någon som jag aldrig fått Izi att göra och Gizmo har jag inte ens tränat på att göra det. Nämligen att "sitta vackert".
Något som jag däremot faktiskt har tränat är att stå still och visa upp sig i utställningspose och det har han förstått snabbt. Ja.ja jag vet att det inte är prio ett men........det enda jag kan göra med honom medans han är liten och jag skyller på att det är bra social träning.

I går morse blev jag så stolt för att Gizmo var så duktig. Efter morgonrastningen när vi var på väg in igen stod det plötsligt en man med sin hund några meter ifrån oss när vi svängde runt buskaget. Först kom ett voff av pur häpenhet från Gizmo men sen skulle han dit och hälsa men stannar på mitt nej och kommer och sätter sig. Åh, vad mitt hjärta smälte.
Under kvällsrastningen försöker jag hålla koll på 3 stycken i koppel när det kommer en man gående mot oss med en liten hund som stretar och drar i kopplet och gnäller hela tiden. Jag samlar ihop mina och sätter dem för att han ska gå förbi medans jag kontrollerar mina. Men naturligtvis ska mannen stanna till och jag känner irritationen komma för jag räknar med att han tycker att hundarna ska hälsa.
Men jag har fel. Han frågar om han kan få passa på att träna sin hund i hundmöten då jag verkar ha så bra koll på mina. Åh, tack! Ja, vem smälter inte för såna komplimanger och jag säger att det självklart går bra.
Det är grannens hund den äldre mannen är ute och rastar då han inte har någon själv numera och så vill han hjälpa grannen att försöka få ordning på sin också. Så han går några gånger fram och till baka och sedan står vi och pratar hund, tävlingar och Bruks ett tag och hundarna får vara passiva.
Underbar träning även för mina.
I morse däremot hann jag inte ens reagera för när vi går ut kommer det en man med sin hund precis utanför. Hans hund skriker till och jag tror att husses reaktion och ryck i kopplet var värre än åsynen av Gizmo som faktiskt kliver åt sidan och är valpigt försiktig. Hussen säger lite ursäktande att -Min lilla tax är lite feg och blev nog skrämd. Men ingen av hundarna gjorde fel och ingen av oss ägare hade kunnat förutse varandra och inget hände. Det är ju faktiskt jag som har den "lilla" hunden och det är skönt att upptäcka att inte alla småhundsägare blir hysteriska och jag är glad det.
Efter dagens jobb blev det en härlig rastning i fullmånens sken  och Izi den tokan tänkte bada i havet trots att det var minusgrader. Kvällen har sedan innehållit träning i köket för Gizmo och försenat fredagsmys för alla hundarna med kloklippning, öronrensning och pälsvård för att belönas med grisöra och massage.

Haft ledigt idag då jag ska jobba i helgen och vi har verkligen tagit tillvara på dagen. Tog först en liten sovmorgon innan jag klev upp och packade ryggsäcken för utflykt med hundarna. Hämtade först syrrans hund då jag lovat Caiza en heldag med "kusinerna" i födelsedagspresent. Gizmo börjar växa på sig för först gruffade han när hon närmade sig bilen och han fick en åthutning av mig. Sen försökte han med hakan på manken på henne och då fick han sig en tillsägelse av Caiza och plötsligt var han liten igen.

När jag parkerat tog jag ryggsäcken och hundarna och gick rakt in i skogen. Härligt!
Hade tagit upp ett kantarellställe från i fjol i GPS:en som jag inte besökt i år och vi tog riktning på det för att ha ett mål. Gizmo tyckte vid ett tillfälle att det var för högt från en klippavsats (vilket det var) så han fick vänta medans jag klev ner och sen fick jag övertyga honom om att jag skulle lyfta ner honom. Sen var det full fart igen tills vi kom till en brink ner mot en bäck och trots att det var enkel terräng (jag kunde gå på skrå) så var det brant och han stod en stund och pep på kanten innan han kom efter oss. Izi kastade sig ner i det kalla vattnet och jag försökte förklara att man behöver inte svalka sig när det bara är 3 grader i luften en höstdag i slutet på oktober men hon var av annan åsikt.
När vi närmar oss vårt mål ser jag att det är totalt skövlat och sönderkört så det fanns inga kantareller att hitta däremot massor av härliga traktorspår att bada i tyckte Izi. Jag försöker se det som positivt att hon lär Gizmo att gilla det blöta och idag har han fått mycket av det när vi gått genom myrmark och de haft jagis och sprungit så vattnet har stänkt runt dem. Hittar trots allt några kantareller på väg tillbaka och vi stannar till vid utkanten av en myr och jag sätter mig på en mossklädd stubbe för att fika. Gizmo får sin mat och sedan får alla var sin grisknorr att tugga på. När vi nu stannar till upptäcker Gizmo att Caiza luktar intressant då hon nyss har löpt och nu får han andra ideer och Caiza för säga ifrån ordentligt och både Atlas och Izi rusar dit för att trycka bort honom. Film
Caiza skulle aldrig göra illa honom men hon är tydlig med sitt symaskinsklapprande med tänderna. Kul att se men jag gillar inte att han blott 6 månader gammal får sådana ideer.

Väl hemma igen efter drygt 4 timmar i skogen så gör ingen av hundarna mycket väsen av sig under kvällen och det gör inte jag heller.

Koll åt alla håll

Jag har sagt till maken att jag inte ska rasta före 8 på morgonen men han tror att det bara är för att  jag inte vill. Idag kom beviset på varför. Alla andra är ute och jag tycker man borde ha bråttom till jobbet vid den tiden, men inte. I morse hann vi 40 meter och när jag står där framåtböjd och plockar bajs med toppluvan nerdragen över mitt nyvakna anlete kommer det fram en kvinna. Det var en förälder til något barn som gick i skolan med en av mina döttrar 1-6:an. Åh, så kul, eller..... Nja, inte när man har 3 hundar att ha koll på är stressad, ofixad och med en doft av avföring omkring sig. När detta är avklarat kommer grannen innan vi hinner gå iväg och talar än en gång om hur duktiga hundar vi har. Det är jättekul att höra men summa summarum blev inte hundarnas promenad längre än totalt 200 meter då jag måste rusa till jobbet. Tur de är snabbrastade.
På eftermiddagen stod grannfrun ute med sin hund när vi kom hem och nu uppskattade jag henne än mer och utnyttjade situationen. Jag lät Gizmo vara lös för att kontrollera vad han gjorde och visst var han på väg mot dem men stannade på mitt nej och kom tillbaka. Sedan gick vi in i trapphuset för att gå ut igen och samma sak, han stannar på mitt nej och sedan går vi förbi dem och han följer med utan att jag behöver säga något mer. Skönt med förstående grannar. 
Under kvällen har vi rastat på en mörk gångväg och när det rasslar till intill gångvägen är alla tre på väg och den som är snabbast att bryta är Gizmo. Izi är ju snabbare i starten så hon har ju längre stoppsträcka och Atlas tar ju sina 4 hopssasteg och är sen nöjd.
Tränade lite med Gizmo under kvällen och apportering av metallen funkar så nu måste han lära sig att "hålla den" vilket är svårare än hämta och lämna. Sitt-stanna kvar blir ju tränat under alla promenader när de får vänta medans jag plockar upp. Naturligtvis tränar vi även tillåtelse att ta mat, gå in ut genom dörr, hoppa ut ur bilen. Försöker få in grunder på det mesta innan han blir odräglig slyngel och inte kan nånting under en tid. Han är full av energi och kör slut på två vuxna hundar utan problem så han blir nog ett härligt energiknippe

 Lady och Lufsen

Idag gjorde Gizmo sin första tävling även om det var som prao. Allt var precis som inför en riktig tävling då vi klev upp tidigt, packade ryggsäcken med fika och belöning och åkte iväg till spårskogen. Även om dagens "skog" bestod av åkrar så var det tävlingsdag och jag hade lovat att hjälpa till. När vi står och väntar på de tävlande så upptäcker vi att det går en person med hund på en av åkrarna och som sedan också går över ett till spår. Så det var bara att lägga två nya spår åt de tävlande men jag ville inte att dessa skulle vara gjorda förjäves och jag måste iallafall hämta in spårstart och pinnar. Så när de tävlande var klara fick Gizmo följa med och han spårade riktigt bra och markerade pinnarna. Fick lite problem i första vinkeln men hittade tillbaka och fortsatte fint "med nosen i backen" vilket inte kommer att uppskattas på promenader. Tar sedan lite rast och fika innan vi går på nästa spår men där orkade han inte hela vägen till slutapporten men jag är otroligt imponerad av hans spårarbete idag.
Sen åker vi till klubben och tränar förbud och kontakt bland alla dessa människor vilket också fungerade. Dagen avslutades med att en stor rottishane (som är i klass med Atlas i snällhet) gör hystersika lekinviter och tillslut svarar Gizmo och de tumlar runt en stund. När vi sedan lämnar klubben för att hämta hem Atlas,Izi och husse från stugan är det en liten Gizmo som dråsar ihop bak i bilen och sover hårt och länge.

Gizmo och jag ensamma i stan även denna helg medans husse och de vuxna hundarna är i stugan. Vi umgås dygnet runt och upplever saker tillsammans. Blev försiktigt väckt av en uttråkad Gizmo i morse men efter mat och rastning somnade han om, men det gjorde inte jag. Putsade några fönster och hittade en ledig tid i tvättstugan så att jag kunde tvätta upp alla hundfiltar, fällar och dynor. Gizmo fick följa med och tyckte att torkskåpet var spännande men resten brydde han sig inte om. Under våra promenader mellan lägenheten och återvinningsstationen och tvättstugan passade jag på att träna.  Det blev inkallning, sitt, ligg och position med störning av skator, grannar och bilar.
Åker sedan iväg och lägger ett spår och jag tror att unge herrn redan lärt sig vad jag gör när jag går iväg.
För när han får komma ut för att vi ska rasta medans spåret ligger en stund  så lägger han näsan i backen och börjar kolla av vart jag gick och jag får locka iväg honom. Under vår skogspromenad försöker jag finta bort Gizmo och gömma mig men han har numera stenkoll på om jag försvinner.
När det sedan är dags hinner jag knappt sätta på honom selen för han har redan tagit spåret och ska iväg. Första apporten hinner jag inte med när han snabbt kollar på den för att sedan gå vidare men nästa får jag till och med en spontan liggmarkering på och jag belönar vilt. Han går fint i vinkeln, följer mitt spår på stigen och vinklar snyggt av den igen. Får liggmarkering på nästa apport också och slutet är hans lunch. Jag inser att jag lagt ett långt spår till honom men det gick jättebra.

Japp, då har Gizmo provat på att äta skit och jag har tränat på att inte kräkas när jag gräver ut det ur hans mun. En annan och mycket roligare debut tycker jag att hans första deltagande i rastidningen är.
Izi har jättetråkigt och hämtar alla leksaker som Gizmo dräller på golvet och finns det inga så hämtar hon filten åt mig för att få belöning. Under torsdagskvällen var det dags för en "spa-behandling" för alla tre där jag borstade igenom pälsar och hoppas att det var årets sista fästing jag hittade. Rengjorde öron, klippte klor och skrapade lite tandsten på Atlas och Izi. De vuxna gillar avslutningsmassagen bäst medans Gizmo somnar när jag rengör hans öron. Jag undrat vart allt skräp i öronen kommer från, men detta kan vara en förklaring. Film

För kännedom för vidare bedömning av mitt psykiska tillstånd: Maken hade morgonrastningen av hundarna men imorse studsade jag upp ur sängen, hoppade raskt i kläderna och på med kepsen över det nyvakna håret när maken sa att det snöat. Allt för att följa med ut och vara med när Gizmo möter den första snön.
Det nosades och smakades på det vita på backen, tassarna lyftes högt men han kissade utan att ha hittat gräs och verkade inte alls tycka att det var så konstigt. Men enligt maken var det äckligare senare på dagen när det börjat bli slaskigt för då ville han minsann inte gå i det kalla och blöta. Hoppas att Izi kan lära honom att gilla det även om det också kommer att betyda en till hund med förkärlek för väta och sumphål.
Kvällens träning gav genombrott på metallapporten då han både hämtar och levererar den. Izi plockar ju alltid upp allsköns skräp ute mot belöning och jag vet inte om hon håller på att svälta ihjäl eller bara vill visa att hon är bättre än Gizmo. För under kvällens promenad kom hon med drickaburk, plastpåse, servett, handske och ett paraply. Naturligtvis belönas hon rikligt och då vill ju Gizmo också prova hur kul grejorna är och får också belöning.
Atlas han är ju inte så fartig men ikväll sprang han och Gizmo och hade jagis en bra stund men Atlas är ju mer en avslappningarnas mästare än sprinter.

Usch vilken dag! Vaknade i morse med huvudvärk igen, vilket i och för sig inte var någon chock då det brukar bli flera dagar i rad. Tyvärr var det bara att ställa in dagens kurs och den enda trösten var att det hällregnade. Blev ändå tvungen att kliva upp och äta frukost för att kunna ta migränmedicin och sedan sätta sig i soffan och vänta in dess verkan som inte riktigt ville infinna sig. Satt i soffan och halvsov och det dröjde tills jag tagit en andra tablett innan jag kände mig hyfsad igen. Gizmo roade sig själv med leksaker och ben, ibland vaknade jag av en blöt puss eller att han satt i soffan och bara tittade på mig. Jo, nog har han fått träna passivitet denna helg men han skötte sig jättebra hela tiden.
När jag på eftermiddagen började känna mig bättre åkte vi iväg för en snabb aktivitet nämligen utställning.
Ja, inte så att jag ställde ut honom utan han fick uppleva miljön. Även om det inte alls var så mycket folk kvar så räckte det till tyckte jag. Först passerade vi förbi alla stånd med leksaker och godis men det är han ju ganska van vid att inte få kasta sig över. Men alla trevliga människor och leksaker dom måste var menade för honom. Det fanns så många "konstiga" hundar och det var hundar som nosade honom i rumpan eller ville hälsa, andra skällde ut honom när han passerade förbi deras burar och det pratades i högtalare. Till en början var han splittrad men gav snabbt upp och insåg att det var för mycket att hålla koll på och om jag bryr mig om matte får jag korv.
Åker sedan och hämtar husse, Atlas och Izi i stugan och jag som trodde att eftermiddagens nya upplevelse hade tagit på lilleman blev snabbt tagen ur den villfarelsen. Han och Izi har röjt som galningar under kvällen och jag tror faktiskt att de har saknat varandra.

I morse var det tungt att kliva upp tills jag kom på att jag skulle på kurs och få möjlighet att lyssna och lära  av jätteduktiga Towa Lindh som vunnit SM i sin gren två år i rad och tävlar på elitnivå i "allt". Vädret var inte det bästa med endast några plusgrader och på eftermiddagen regn, även om jag bara är åhörare så på nått vis märker jag inte av kylan och regnet när man håller på med hund. Gizmo fick komma ut i pauserna och se "konstiga" hundar som t.ex stora vita pudlar och stå ut med att jag provade de nya "grepp" jag nyss lärt mig.
Under eftermiddagen kommer huvudvärken smygande (har väl tänkt för mycket) och när vi avslutar för dagen blir det ett varmt bad för att få upp värmen och en migräntablett för att komma ttillbaka till världen. Tränar litegrann med Gizmo hemma i köket men jag är inte speciellt alert och trots att Gizmo tillbringat en stor del av dagen i bilen är han jättetrött. När jag sitter vid datorn går han in i sovrummet och det låter som han river rummet men han håller på att gräva fram sin bädd som står under sängen för han vill sova.
Så det gör vi ...................tillsammans