Om oss


Korad,Tjh,Sph3,Ptrh3,LP1,Sv uch
Terahof Eagle Eye
”Gizmo”

Meriter:
Årets Brukshoffe2017
Årets Allround-Hoffe 2015
Patrullhunds SM 2018
Patrullhunds SM 2017
Patrullhunds SM 2016
Distriktets Allround 2015,2016,2017
Korad 488 poäng
Tjänstehund (Ptrh)
MH/MT
Tävling:
Spår: Elitklass-Godkänd 
Patrull: Elitklass-Godkänd 
Lydnad 3*1:a pris, LP I

Utställning:
Svensk Utställningschampion
Excellent och BIR
BIS-bruks 2:a

Avkommor:
Elliegårdens A-kull 2014

Presentation

Senaste inlägg

Galenpanna

Gizmo har en del hyss för sig, om det beror på att han är understimulerad eller för att han tränar inför att leka med valp låter jag vara osagt. Maken är bortrest hela veckan och jag har fått engagera döttrarna att hjälpa mig med lunchrastningar. När de har dykt upp har han blivit så till sig att han istället för den sedvanliga hälsningen med svansviftning och gå mellan benen glädje har han nu hämtat en jättefilt från sin bädd och släpat fram. Första gången trodde ena dottern att han tagit filten i soffan och lade tillbaka den, men insåg sedan att den var alldeles för luggsliten. Nästa dag har han varit och rotat i julklappspåsarna och plockat upp lite intressanta saker, så på golvet ligger grejer med prislapparna kvar. Tack och lov att han är försiktig.
Häromkvällen när vi rastade kastade han sig åt sidan och stod plötsligt med en tröja i munnen och ikväll gjorde han ett liknande kast och hittade en ryggsäck slängd i buskarna.
Från uppfödaren får jag täta uppdateringar om valparnas vardag och upptåg. Tror att det är bra att Gizmo är lite understimulerad för han lär få det han gör om 3 veckor.

Uppmärksam

Kvällens mörka promenad i kylan förvandlades på ett ögonblick till en pulshöjande skräckfilm. Gizmo gör en mycket tydlig markering i mörkret när vi går i parken men jag ser inget. Hinner bara gå några steg till så gör han det igen och sen kommer också ett försök till jakt-start, som jag hinner stoppa med rösten (litar inte på flexikopplet, heller). Med hjärtat i halsgropen i tron att det är någon galning som trycker i buskarna försöker jag urskilja vad det är som Gizmo avslöjat och isåfall förhoppningsvis är lika rädd som mig. Strax ser jag några skuggor som tack och lov inte är människor utan tre rådjur som strosar runt. Gizmo är egentligen ganska van vid dem och brukar inte bry sig så mycket då de även är i grönområdet utanför oss men nu är han i allra högsta grad understimulerad. Jag väljer nu att vika av i motsatt riktning och gå ut bland gatlysen och bostadhus för att där istället drabbas av att det plötsligt dyker upp en katt bakom ett hörn och samma procedur upprepar sig. Denna rastning avslutas sedan med att Gizmo bestämmer sig för att den där påsen som ligger i buskarna, när vi nästan är hemma igen, också kan vara något att sätta på plats. Han är inte lätthanterlig nu efter en dryg månads koppelrastning

Men sen har han en annan mer charmig sida också. När jag lägger ifrån mig handskarna på pallen så står han strax med dem i munnen, glatt viftande på svansen för att få belöning för sitt jobb som assistanshund. När jag plockar ihop en tvätthög av halsdukar, fleecetröjor och jackor så kommer han släpande på den filt han har i bädden och verkar vilja att även den ska med i tvätthögen och avslutningsvis levereras även hans favorit "luddbenet" för sanering.
 

Brist?

Har under helgen, plockat ur och flyttat min garderob. Nu är det inte min vanliga garderob utan den jag köpte för att ha någonstans att förvara mina hundgrejer. Det visade sig ganska snabbt att den inte räckte till och jag inser att jag har extremt mycket hundgrejer och hundkläder.
Så på sidan om garderoben har jag även en trälåda med tre klövjeväskor, petflaskor med vatten eller sand, ett antal dragselar, kyltäcke, kylbädd, flera kilo kätting, avkapade grenar (spårpinnar) och lite annat smått och gott. Sen finns det en del prylar i bilen också. 
Nåja, nu har jag hyfsad ordning ett tag iallafall.

Sötnötar

Även om de är små så är de grymt söta   <3 


Tillslut lyckas man

Nu när Gizmo inte skall springa i skogen utan koppelrastas på rätt släta ytor ett tag blir det inte så mycket att blogga om. Så jag får gå in på mer mänsklig blogg av privat karaktär.
I helgen har jag äntligen lyckats skruva ihop den gästsäng jag köpte redan i januari. Först var det undanstädning efter jul, resor och hundträningar för att sedan bli en stugan säsong som varat väldigt länge. Jag började förra helgen men saknade skruvdragaren som fortfarande var kvar i stugan men i lördags fick jag assistans av maken och då var det gjort på några timmar.
På söndagen var abstinensen överväldigande och jag lämnade en ylande Gizmo när jag tog ryggsäcken gick en lång skogspromenad med äldsta dottern. Vi har gjort några mindre lyckade svängar tidigare men när vi några timmar senare kommer hem igen så är dottern och jag överens om att vi nu avslutar höstens svampletarvandringar på topp. Nu ligger fyra kilo kantareller på torkning.

Valpar!!!

Valparna är födda!!!!
Det blev 7 stycken, 3 blonda tikar och 4 smt hanar. 
Nu måste bara jag bestämma mig för om det är hane eller tik jag vill ha, finns för och nackdelar med båda.
Som vi har längtat men nu har vi iallafall nått delmål 1 nu är det bara två lååånga månader innan vi kan hämta vårt nytillskott.

 

Tur som en Tok

Har nu landat i lättnads känslan och dagarna rullar på och jag inser vilken lyckogumma jag är som har en hund på drygt 6 år som enbart varit till veterinären för vaccination.
Turen fortsätter att infinna sig, när jag åker till djuraffären för att inhandla ett täcke så finns det två kvar då det är utförsäljning och ett av dem är i Gizmo´s storlek och med 50% rabatt.
Hur stor är den chansen? Nu har jag ju "sparat" 350 kronor och måste naturligtvis handla nått extra så det blir ett Flexikoppe!!!! som dessutom finns i limegrönt, tur igen.

Jag som alltid ondgjort mig över detta påfund har nu upptäckt fördelarna, då vi ska försöka få Gizmo att skritta och inte själva är så spring kunniga så var det ett bra alternativ. Jag däremot kommer att få förslitningsskador av att bära på koppeldosan.

Gizmo njuter livets glada dagar med täta rastningar och massage och börjar redan bli understimulerad. Han hittar på egna upptåg inomhus, jagar leksaker, levererar grejer och sitter i vägen om vi tittar på Tv. 

Känslostorm

Har varit några omtumlande veckor och jag avbokade den tävling vi hade kvar då Gizmo plötsligt verkade ha ont. Jag gick ner mig helt och trodde det värsta (vilket jag inte brukar göra). Började med att besöka simfröken som rekommenderade mig att boka tid hos veterinären för röntgen då hon precis som mig tolkade det som ryggen. 

Jag såg framför mig en avslutad karriär, lämna soldatlivet och framförallt hur tråkigt Gizmo skulle ha det utan träning och jag bävade för att boka tid.

Idag var det då dags.
Efter flera timmar hos veterinären, springa fram och tillbaka och runt i cirklar, väntan, undersökningar, böja-sträcka och dra och en mängd röntgenbilder så kommer veterinären in.........
Det första hon säger är: Det ser bra ut
(jag tror att hon menar att det blev bra bilder tillslut) så hon upprepar sig och förklarar att det inte är något fel på Gizmo´s skelett.
Jag måste se ut som en fågelholk med min öppna mun. Va?!!
Jag har svårt att ta in det hon säger då jag var helt säker på att få höra spondylos eller L7S1.
Plötsligt känns det som jag vunnit högsta vinsten och jag börjar skratta lite hysteriskt.
Inte nog med att Gizmo är frisk (sånär som på en sträckning i låret) så är jag är grymt stolt över hur han skött sig under alla undersökningar och han får beröm av alla inblandande hur bra han klarar av att bli hanterad. 
När vi kommer hem sitter jag med en lätt groggy kille på golvet och känner hur hjärtat svämmar över av lycka och kärlek.

Inte matad med silversked men med lite pate ur en hjärtformad skål  <3 
 

Tävling

På fredagen skjutsar vi som vanligt husse till stugan och åker sedan hem igen.
Har tävling i helgen och har tränat lydnadsmoment och rutan speciellt hela veckan.
Så skönt att det inte var tidig samling och vi är bara två i vår klass och jag drar inte nummer ett.  Provar lite andra saker innan vi går ut på planen och Gizmo är hyfsat med mig och jag försöker tänka på hur jag gör. Men så blir det vinkel i språngmarsch och Gizmo tappar position och jag tappar fokus då det nästan är genom rutan, blir ett dubbelkommando. Ställandet är bra tills han börjar lukta och tar nått steg. Inkallningen är bra förutom att han nosar när jag lämnar och samma sak på läggandet.
Rutan börjar så fint med galopp men så händer det nått bland publiken och han stannar så jag ger nytt kommando och han går vidare men hamnar på kanten så jag måste ge fler kommandon och vi nollar momentet. Men han ligger fint i rutan tillslut. På apporten blir det till och med ett kampmorr innan han griper, lite tugg. Fjärren är jättefin men nosar och till sist konen där han väljer den som vi utgått ifrån vid flera moment och inte den som står diagonalt.
Tyvärr är dagens tävling på den plan vi inte tränat på och den luktade tydligen extremt spännande för alla hundar även tikar. Kändes ändå hyfsat om han inte nosat.
Jag och en träningskamrat bestämmer oss för att detta med lydnad är inte vår grej och vi åker och gör det vi och våra hundar är bra på. Så det det blev spår och uppletande och det gjorde Gizmo grymt bra. 

Övning

Var förkyld och dålig redan innan rasmästerskapen och blev inte bättre av att sova på ett kyligt loft, så det var bara att ge efter och stanna hemma från jobbet för att låta förkylningen härja fritt i kroppen.
Fortfarande inte frisk men veckan efter är det dags för mig och Gizmo att åka på övning.
Det har patrullerats, sprungits, bevakats, sovit i tält och åkt bandvagn. Gizmo är verkligen taggad när vi är omgiven av de gröna vännerna och påtalar när något inte stämmer. Vid en nattpinkning är han på väg att väcka hela förläggningen då han står likt en fågelhund och stirrar ut i mörkret och gruffar. Det visar sig att det är de som går nattpatrulleringen (utan hund) som vandrar där ute i mörkret. Annars går han mest runt och njuter av att hela tiden bli uppmärksammad, älskad och kliad.

Äldre inlägg